Bella Dress

I kommersiellt samarbete med e/s design.

Redo för julen? Det är åtminstone jag.

Egentligen hade jag tänkt ta ett steg tillbaka vad gäller festklänningar (återkommer till små aha- upplevelser kring företagets koncept senare). Men så kom jag över detta tyg hos grossisten och kunde inte låta bli att köpa hem en rulle. Det är nämligen ytterst sällan man hittar glittriga tyger som är gjorda i något annat än syntet.

Detta tyg är delvis av viskos vilket betyder att tyget andas – hurra! – och faller vackert. Några procent elastan bidrar till elasticitet och så har vi polyester som gör tyget slitstarkt och minskar på skrynklorna. En fin soppa med andra ord och som jag sagt förut – blandningar är bäst. Oftast.

Klänningen ovan är av samma modell som Isolde dress men här med hellång ärm i glittrande, dämpad röd färg. Jag kallar den därmed för Bella Dress, för att undvika missförstånd. Perfekt för festsäsongen! Glittret är ändå diskret så klänningen kan bra användas utöver jul- och nyårsfirandet.

Finns både som Midi och kort version i nätbutiken inom kort.

Bella Midi dress på kommande.

Ps. Hur vacker är inte Charlotta? Hemma i vårt vardagsrum.

Varför undvika torktumling

En testklänning har hängt på tork sedan lördagen. Den är ännu fuktig. Undvik torktumling står på det nämligen på tvättråden i de klänningar jag tillverkar. Varför då kan man undra. Jo, detta har med slitage att göra.

De flesta tyg bildar mer eller mindre noppor på ytan, även kallat pilling. Vad och hur detta uppstår har jag skrivit tidigare här. Noppor mäts i en skala på 1-5 där 5 är bäst, det vill säga tyger noppar sig inte alls. Som designer inom textilbranschen skulle jag gärna jobba med endast sådana tyget men det är och förblir en utopi. Det är ofta syntetmaterial och plastiga tyger i grov kvalitet som har talet 5 vad gäller noppor. Dessutom är det väldigt sällan leverantörerna redovisar dessa tal och tester så jag vet sällan var på skalan mina tyger landar. Jag får helt enkelt testa mig fram själv. En annan intressant detalj är att samma tygkvalitet men i olika färger kan noppa sig olika. Huvudvärk för mig som tillvekare, med andra ord.

Men till saken – de tyger jag använder som bäst klarar sig riktigt bra va gäller noppor. Den största orsaken till noppor är då tyg gnids mot tyg i torrt tillstånd, främst då klänningarna användas (t.ex. med en jacka utanpå). Det är även därför jag personligen är lite av en motståndare till torktumling. I en torktumlare gnids tygerna otaliga gånger mot varan, mot slutet i torrt tillstånd, vilket ”river” upp noppor. En annan orsak är att viskos, lik som många andra tyger i dagens läge, inte tål värme bra och riskerar att krympa i torktumlaren.

Jag förstår det praktiska i att torktumla och i stora hushåll kanske det är oundvikligt. Vissa klädesplagg och textilier rekommenderas till och med att torktumlas, som exempelvis dunjackor (så att dunet inte klumpar ihop sig). Men om du vill att din kläder ska leva länge och bibehålla en fin yta så rekommenderar jag att skippa torktumling och hängtorka kläderna, gärna utomhus så sköter vinden en del av strykandet också och gör kläderna mjukare (akta direkt solljus dock då det kan bleka kläderna).

Den mörkröda Nicolie maxi klänningen här på bilden är tvättad i maskin tre gånger för att testa slitaget. Jag använder handtvättprogrammet, vilket innebär 30 grader, färre sköljomgångar och mild centrifug. Den torkas sedan i plant läge över en torkställning så att tyget inte töjs ut av vikten. Minimalt med noppor har bildats och på längden har klänningen krympt endast en centimeter mitt bak – inget mitt fram – efter strykning (viskos måste strykas ordentligt för att återfå sin form). Det mellangråa tyget i samma kvalitet upplever jag  däremot att noppar mer och jag har därför låtit bli att lansera den färgen innan den testats ordentligt. Visar den sig inte hålla måttet så skippar jag den färgen, helt enkelt.

Summa sumarum – noppor är i de flesta fall oundvikliga men vi kan minimera mängden genom att ta hand om kläderna på rätt sätt och undvika onödigt slitage. Ingen torktumlare i vårt hus med andra ord. Tackar istället mommo som alltid tvättar mina dunjackor.

Ni som torktumlar, vad är era erfarenheter?

Föreläsarn

Tackar och bockar Luckan som bjöd in mig till sina utrymmen i Åbo för att snacka kläder och kvalitet. Det var ett bra tag sedan jag stod inför publik så lite rostig var jag, men det blev en kulig eftermiddag.

Jag är ju ingen föreläsare, egentligen. Men när man riktigt påriktigt tycker om något och tror på en sak så antar jag att man är övertygande och kan göra ämnet spännande. Kläder berör oss alla och därför lämpar sig ämnet för alla åldersgrupper. Jag har föreläst för både högstadieelever och Marthaföreningar. Åldern kastar med 50 år. Det är sedan min uppgift att anpassa materialet efter publik, vilket jag ännu ska jobba på (lättare om jag på förhand vet gruppens storlek och medelålder, vilket inte alltid är fallet). Det finns så mycket att säga – och jag är dessvärre duktig på att prata snabbt – så den största utmaningen för mig är att solla i materialet för att tiden ska räcka till och munnen inte gå som en kulspruta.

En timma snackade vi denna gång om hur man minskar sin egen konsumtion, undviker felköp och vad kläderna egentligen består av. Hur man sköter sina kläder (vilka medel är bra, vilken värme, hur behandla fläckar, fenomenala  galltvålen, när vädra, varför stryka…) hann vi inte gå in på så mycket men det är något jag jätte gärna skulle prata mer om eftersom det verkar finnas bristande kunskaper inom det. Hojta till via mailen om ni är i behov av något sådant.

Så länge det känns roligt och givande kommer jag att fortsätta med dylika tillställningar. Och innan kvällen var slut hade jag lustigt nog ytterligare två förfrågningar via mailen. Där ser man.

Välj mössa med omsorg

Åter igen är det läge att plocka fram mössor och halsdukar då temperaturen sjunker. Själv investerade jag i en fin halsduk senaste vintern och mössor har mommo stickat åt mig, flera stycken.  Befinner mig hos dem som bäst faktiskt, mormor och morfar i Kimito, och medan kidsen vilar bläddrar jag i senaste numret av finska ELLE.

Det gläder mig att där tipsas om mössor gjorda i naturfiber. Tror detta är något jag återkommer till varje år, nämligen att lägga lite extra krut på just halsdukar och mössor och se till att inte köpa syntet.

Varför då? Det finns många orsaker men ELLE plockar fram de väsentligaste. Syntetmaterial gör håret elektriskt vilket ju är grymt irriterande när mössan väl ska av. Det andra är att syntet inte har nära på lika bra värmande egenskaper som naturfibrer. En mössa i akryl eller polyamid (syntet) är mer av ett vindskydd, medan en mössa i någon form av ull eller hår (ylle, alpacka, mohair, kashmir…) har värmande egenskaper. Och det är ju det mössan och halsduken sist och slutligen är ämnad för – att hålla dig varm.

Budgetkedjorna tillverkar ofta mössor och halsdukar i syntet, tyvärr. Men bland ELLES tips hittas både alpacka mössa från Pieces 20 €, och ullmössa från WEEKDAY 25 €. Hurra! 

Intressant fakta är dessutom att över 70% av värmen som avges från kroppen avlägsnas via huvudet vid kalla temperaturer. Det är med andra ord huvudet och halspulsådern du ska värma med bra mössa och halsduk om tårna är kalla.

Uppoffringar

Farsdag idag. Pappan i det här huset är ändå inte hemma. Han är i Riihimäki och jobbar som handbollsdomare. Igår till Sjundeå. På tisdagen någon annanstans, minns inte ens vart. Hela förra helgen borta. Som så många andra kvällar är jag därför själv med barnen. På förmiddagen hade jag en kundprovning i studion så det var klockan tio i morse som vi hann baka pepparkakor tillsammans och fira pappa. 

Det är nämligen inte bara jag som har drömmar och målsättningar i det här huset vilket är suveränt. Jag tror mål är hälsosamma så länge de är realtistiska. Men det kräver även sina uppoffringar. I vårt fall är det den gemensamma tiden som blir knapp. Under hela hösten tror jag vi har haft två hela dagar lediga tillsammans, hela familjen. Två

Det här är ingen nyhet. Inget unikt. Alla ni som jobbar mot ett mål vet detta och många har säkert ett trassligare vardagspussel än vad vi har. Men det kan behövas en påminnelse ibland när man ännu en kväll är själv med barnen. Eller jobbar sent in på natten. Eller möter varandra i dörren. 

Hur mycket är du villig att offra?

Föreläsning i Åbo

Nästa vecka gör jag en nostalgisk tågfärd tillbaka till min studieort Åbo. På torsdagen ska jag nämligen hålla en Kläder och Kvalitet föreläsning i Luckan i Åbo. En inspirationsföreläsning där jag lovar att även bjussa på konkret fakta och tips. Exempelvis: när är det okej med polyester? Varför ska torktumling undvikas? Vad är regenatfibrer?

Jag gissar att det blir en intim tillställning med möjlighet att ställa tusen och en frågor. Kom med! Eventet är gratis och anmälning görs här (skrolla neråt på sidan).

Festklädseln – värt att tänka på

Festsäsongen är på inkommande och även om 13 cm klackar är ett minne blott för mig personligen så vill jag vara lite tjusig till fest. Jag var till Helsingfors på tyginköp och bloggmöte igår och hann svänga in via Esprit, en av mina favoritbutiker. Budget, men ändå lite mer påkostad tillverkning känns det som. En glittrig t-skjorta är vad jag kom hem med.

Har du pengar, tid och intresse att köpa kläder och snappa upp trender – kör på det. Är du istället som jag, ute efter plagg som som funkar i flera år då budget och tid begränsar, så finns det några saker att tänka på vad gäller festkläder.

Det första jag själv tänker på är att undvika trender. Jag vill använda festplagg länge och om jag skulle satsa på en blus med exempelvis volang, som är superfint just nu, skulle den antagligen inte kännas aktuell mer om fyra år. Festkläder får därför gärna vara klassiska för min del. Vill jag snappa upp någon ny trend skulle jag göra det i vardagskläder istället, och använder det plagget intensivt den perioden.

Det andra att tänka på är materialet. Ofta kompromissar vi vad gäller festkläder och struntar i vad blusen eller klänningen är gjord av med ursäkten ”jag ska bara bära den ibland”. Visst. Men om du bara festar ibland, så vore det inte då skäl att festa i något bekvämt som inte framkallar svettningar eller elektriska stötar och får håret att stå på ända, vilket syntetmaterial gör, i synnerhet nu vid kallt väder. Försök undvika 100% syntet även om det är svårt då festkläder ofta är syntet. Men det går. Om inte – lägg en bomullstopp under så blir det inte lika elektriskt och svettigt. T-skjortan jag nappade är gjord i huvudsakligen viskos (regenatfiber=cellulosa=andas), invävt med lite glittrig metalltråd och 5 % elastan som bidrar till att plagget töjer. Jag kommer att tacka mig själv senare, när jag sitter på hemmafest med 25 pers. Eller på julafton med två kids i famnen.

Annat att tänka på är passform. Själv föredrar jag festkläder med lösare passform, alternativt plagg som töjer. Det är en ohyggligt stor fiilis-dödare när man är redo att åka iväg på party och ska ta på sig klänningen… som sitter för tight. Kroppen är svullen ibland, så är det bara, och då är det synd om festkläderna inte passar. En lösare passform tillåter dig att slappna av, äta och dricka utan att känna dig som en korv. Att pendla i vikt är även vanligt och då är det trevligt om festkläderna passar nästa år då vågen visar något annat.

Sedan föredrar jag själv kortärmat till fest. Jag svettas inte så mycket men får väldigt lätt varmt på grund av min pälsmössa på huvudet. Ska jag själv bära långärmat på fest måste håret vara uppsatt. Sedan blir jag lik som de flesta andra i det här landet väldigt blek vintertid (fuskar med Dove summer glow, om någon undrar) och ärmlöst kan då kännas lite naket. En kortare ärm funkar bäst tycker jag, eller ännu bättre – 2/3 ärm. Aldrig för påklätt. Aldrig för naket. Värt att tänka på.

Sist men inte minst – använd festkläderna även till vardags ibland. Med ett par jeans och en kofta kan man glittra även en torsdag.

 Personlig konst

Röjde upp i vårt förråd förra helgen och stötte då på denna tavla. Den väckte något i mig och bestämde att denna stackare inte ska bo i förrådet mer. Den förtjänar en finare plats inne i huset. 

Hård. Rå. Kanske lite opassande i ett småbarnshem. Sigge blev skiträdd när han såg den första gången haha. Men jag tycker ändå om den. Den har attityd. Styrka. Jävlar anamma. Den tar plats och tar definitivt ingen skit. Har inte ens veknat efter flera år bortglömd i ett förråd. Allt sådant jag själv skulle behöva lite mer av just nu. Det känns stundvis som om jag själv bott i förrådet i några år. Småbarnslivet. Företagarlivet.

Tavlan har jag målat själv under mina formgivningsstudier. Min första och enda tavla. Och där står den nu, på paradplats på skåpet.