Vet ni, sedan något år tillbaka har jag åter igen börjat läsa böcker om kvällarna. Inte så märkvärdigt kan man tycka men i flera år har jag helt låtit bli, kanske främst då jag inte riktigt tycker att böckerna givit mig något utan endast gjort mig mer rastlös. Som slöseri med tid. Om jag bara vetat tidigare att jag hela tiden läst fel typ av böcker…

Det enda jag läst och blivit nästintill besatt av det senaste året är vad som antagligen går under kategorin självhjälpsböcker. Om människan beteende. Vanor. Ledarskap. Tidshantering. Mod… Och jag kan inte få nog. Jag lär mig så grymt mycket och våndas lite över att det tog mig trettio år att inse vad böcker kan ge. Nåh, bättre sent än aldrig.

Just nu läser jag en bok som heter Vanas makt av Charles Duhigg. Det är svårt att återge handlingen eftersom det är lite av en faktabok baserad på forskning (kan man säga så? Jisses jag är inte van att skriva om böcker märker jag) men boken handlar främst om hur vi skapar vanor och även hur vi kan ändra dem. Alkoholism, träning, småätande… Allt kan påverkas och det är så hiskeligt intressant att lära sig om detta. Jag har fått förklaring på många av mina egna beteendemönster och vet nu hur jag ska tackla de dåliga vanorna och skapa bättre sådana. Nagelbitandet, är ett exempel. Att inte ta hem stressen från jobbet är något som jag faktiskt själv lyckats sluta med genom att skapa en ny vana, insåg jag efter att ha läst boken. 

Våra vanor grundar sig enligt forskning på några enkla steg: signal, beteende, belöning. I boken kallas detta för vanecirkel. Det finns så klart mycket som påverkar hur lätt eller svårt vi har att förändra vanor så som självdisciplin, psykisk och fysiskt välmående och egen fri vilja. Poängen än ändå att vanor inte kan brytas utan bör ersättas av andra vanor, genom att helt enkelt byta ut beteendet. Signalen, det som triggar din vana, kan vara detsamma som tidigare. Belöningen efteråt likaså. Det är beteendet där emellan som ska bytas ut.

På motsvarande sätt kan man skapa nya vanor genom att först skapa en signal, därefter hitta på en belöning och sedan planera beteendet/agerandet som sker där emellan. Efter ett tag blir denna vanecirkel så pass stark att den ofta övergår till ett beroende. Ibland bra, som träning. Ibland mindre bra, som att alltid komma 10 minter sent till mötet. 

När det gäller marknadsföring och produktutveckling är potentiella kundens vanor det man vill åt, eftersom det då är sannolikt att produkten konsumeras regelbundet och konstant. Ett intressant exempel var Pepsodent som erövrade marknaden vad gäller tandkräm, då de tillsatte ämnen i tandkrämen som gav en sval och fräsch känsla i munnen efter tandtvätt. Dessa ämnen gjorde inte tänderna renare jämfört med andra tandkrämer, men människor blev beroende av känslan och Pepsodent hade därför makten över marknaden väldigt länge, tills andra företag såklart hakade på samma idé. 

Jag är själv inte ute efter att sälja mängder av prylar till människor så vanor i marknadsföringssyfte är inte det som intresserar mest. Däremot kan jag jobba mycket med vanorna i vardagen. På jobbet. Vilka vanor är bra? Vilka är mindre bra? Hur kan jag ändra på dem? Det känns på något vis så mycket lättare att tackla sina dåliga vanor när man vet hur hjärnan fungerar. Vi är sist och slutligen relativt lika konstruerade, allihop. 

Den nya vanan som påverkat mitt välmående allra mest det senaste halvåret är att inta ta med mig jobb-stressen hem eftersom det påverkar hela familjen och vardagen hemma. Då barnen började sprillans nytt dagis såg jag det som en nystart. Nytt fint dagis. Ny fin vardag. Innan jag klev ur bilen på parkeringen vid dagiset så andades jag därför ett par gånger och sa högt för mig själv ”jobbdagen är förbi, nu är det barnen som gäller”. Stressen lämnade jag i bilen och kramade istället om glada barn på gården. Barn läser av vårt humör väldigt bra och om jag är glad är det mycket mer sannolikt att även de är glada, har jag märkt. Denna positiva jargong fortsatte sedan hemma då min man slapp mötas av en sönderstressad fru. Vi alla blev helt enkelt gladare och trevligare mot varan. Det händer såklart ibland att jag är på dåligt humör eller upp i varm ändå, men väldigt sällan numer. Det finns mer i livet än jobb. 

Vanan är så pass hårt rotad nu att jag inte behöver varken andas eller upprepa något mantra i bilen. Bara åsynen av dagiset får mig att släppa allt som har med jobb att göra. Dagisgården är med andra ord min signal. Att lämna stressen i bilen är mitt agerande och belöningen kommer i form av en härlig vardag hemma med mycket mer skratt än tidigare. En ny, positiv vana som jag själv konstruerat. 

Det är alltså möjligt att själv skapa nya vanor, men gamla vanor kan inte brytas utan bör istället förändras eller ersättas. 

Det finns så mycket mer att säga om boken. Så många bra exempel och intressant forskning. Vanan att läsa varje kväll kommer jag definitivt att hålla fast vid (resulterar även i bättre sömn) och Vanans makt blev en bok som antagligen förändrar min vardag för alltid. Högst antagligen kan den förändra även din. 

 

 

Lämna en kommentar