Att förlänga livslängden på skorna

Traditionsenligt besökte vi höstmarknaden i Ekenäs för ett par veckor sedan. Marknaden i sig har inte ändrat märkbart sedan jag var tonåring. Det är snarare jag som besökare som har… andra intressen än tidigare om vi uttrycker det så. Att jag kom hem med endast plastpåsar, lakritsremmar och skosulor förklarar allt. Inte att glömma glada barn med gratis ballonger.

Men tillbaka till skosulorna. Skosulor är nämligen absolut bästa sättet att förlänga livslängden på ett par skor. Speciellt om man som min sambo har fötter av det svettiga slaget. I sommarskorna kan man använda tunna sulor av läder (kostar typ en femma paret) och byta ut enligt behov (läs: när skon luktar apa). Jag köper dessa i Latvala i Karis men gissar att de finns i de flesta stora varuhus. Rekommenderar att hellre köpa en lite för stor sula som man klipper till rätt storlek sedan. Dessutom lönar det sig att ha några sulor på lager, så att det finns i skåpet  när man ska ta i användning ett par nya skor. Annars blir det ogjort, för vem har tålamod att vänta?  H: hon som sätter på sig nya skorna redan i butiken.

Själv svettas jag inte mycket om fötterna, det går i perioder, så sommarsulan skippar jag oftast men attans vad skönt det är med fårskinssulor i vinterskorna. Värmer något enormt. Det, och att behandla utsidan med rätt medel vilket jag skrivit om tidigare här, så har du skor som lever i hundra år. Eller åtminstone några säsonger i vårt blöta klimat.

Läge att behandla vinterskorna igen. 

Klädbytarkaffet och klädkategorier

I söndags var det då dags för vårt klädbytarkaffe! Nio kvinnor samlades hemma hos mig, snarvlade, drack kaffe och hittade ny-gamla kläder att ta med sig hem. Najs på alla sätt. Hittade själv några pärlor men blev framför allt av med sådant jag inte längre använder vilket är förvånansvärt skönt.

En diskussion som kom upp är det här med kläder för olika tillställningar. Vardagskläder. Gå-bort/jobb kläder. Festkläder. Finkläder. Tidigare fanns inte så tydliga gränser mellan dessa olika kategorier för min del. Jobbkläderna kunde lika väl användas till fest genom att endast byta ut skor och accessoarer. Fint så.

Meeeeeen så kom livet med barn och förändrade allt. Visst hade jag räknat ut att barn innebär kladd men att tröjan skulle vara nersnorad eller full med grötfläckar en nanosekund efter jag tagit den på mig – det var jag inte beredd på. Från att ha tvättat två maskiner egna kläder i månaden (fick sällan ihop en hel maskin) så går nu tvättmaskinen väldigt ofta, vilket även det sliter på kläderna ohyggligt mycket. Därför har det blivit väldigt mycket viktigare för mig att kategorisera kläderna så att det finns något kladd-fritt att ta på mig nu och då. Det händer ju att jag rör mig bland folk.

För mig är kategorin med vardagskläder störst och där är även slitaget högt. Ligga på golvet. Barn i famnen. Fläckar. Tvätta. Det mesta i denna kategori köper jag därför begagnat, även till barnen. Collegetröjor tål sjuhundra tvättar och i leggings vågar jag även gå ut med vagnen då jackan är lång. Praktiskt. Inte alltid vackert. Eftersom jag oftast jobbar ensam använda dessa kläder även på jobbet. Försöker undvika långkalsare där men ibland händer det.

Sedan har jag byggt upp en sparsam gå-bort kategori med plagg som jag kan ta på mig då vi vistas annanstans än hemma. Några tröjor och blusar. Tre par byxor. Sådant som jag låter bli att nöta hemma eller på jobbet och då även undviker att tvätta sjuttontusen gånger. Sedan är jag kanske lite tråkig vad gäller festkläder eftersom mina gå-bort kläder och festkläder är samma sak. Byter endast skor och kanske kastar på ett par örhängen. Dessa kläder övergår oberoende i något skede till vardagskläder när de blivit slitna.

Sista kategorin, finfest. Ärligt talat minns jag inte när jag senast gick på finfest. Ett bröllop sommaren 2016 kanske? Tragiskt. Denna kategori är inget problem numer eftersom jag alltid kan plocka någon av mina egna klänningar från e/s design. Praktisk arbetsförmån. Synd så händer det sällan.

Sedan har jag ytterligare en kategori som heter greja-på-gården kläder. Jeans som får ta en omgång målfärg och tröjor som får bli leriga av diverse trädgårdsprojekt. Jag gillar att dona utan att vara aktsam.

Så ser mina huvudsakliga klädkategorier ut men din fördelning är kanske annorlunda. Jag menar, bor man i höghus behövs knappast greja-på-gården kläder. Jobbar du med kundbetjäning behöver du däremot betydligt mer gå-bort kläder. Det är alltså fiffigt att notera det egna behovet och fylla på kläder i den kategori där det finns brister. Ofta blir det nämligen så, att vi ständigt köper samma saker och missar att köpa det som egentligen behövs. Minns hur min pappa svor hemma när familjen skulle på finfest och alla ungar (främst jag) gnällde att vi inte hade nåt att ta på oss. Helt klart miss i anskaffningen där. Eller bara kinkiga ungar.

Dessutom kan detta kategoriserande resultera i att du använder även de där halv-bra plaggen. Man behöver ju inte nödvändigtvis använda håliga långkalsonger hemma (note to self) utan de där gå-bort byxorna som blivit lite för slitna kan användas hemma. Så vågar man öppna dörren när det knackar på utan att skrämma slag på folk.

Notera behovet. Skanna igenom din egen garderob. Kategorisera. Och köp nytt där det behövs. Då har du alltid något att ta på dig. Till alla tillfällen.

5 tips för en mer hållbar klädkonsumtion

Igår eftermiddag fick jag spontanbesök av Gunilla från Yle som ville göra en snabb radiointervju inför kvällens samtal om kläder i Ekenäs.

Gunilla frågade bland annat om jag kan ge fem tips för en mer hållbar klädkonsumtion. Missade du programmet på Yle Västnyland i morse så kan jag kortfattat bjussa på dem här:

  1. Analyser dina behov. Vi alla lever olika liv och har därför inte samma behov av kläder, även om reklam dagligen försöker berätta åt oss vad vi behöver. I praktiken kan detta betyder att jag personligen äger en enda kavaj, som använda max en gång om året, men däremot fyra par utebyxor i olika tjocklekar, anpassat för småbarnsliv i liten stad.
  2. Identifiera din stil. Då menar jag inte endast utseendet på kläderna utan även silhuetten och detaljer. Diggar du tighta brallor? Fickor med blixtlås? Långa koftor? Ett specifikt material? Favvofärg? Det är okej att köpa mer av sådant, om du använder det och trivs i det. Det är bra om man lär sig känna igen ”kortvariga förälskelser”. Dessa förälskelser avtar fort och blir ofta sedan orörda i skåpet. Satsa på mer långlivade förhållanden till kläder.
  3. Kolla materialsammansättningen, innan du ens provar plagget. I provrummet brukar förälskelsen slå till så det lönar sig att inte ens prova sådant som är av dåligt material. Och vad är då dåligt material? Här skulle jag kunna skriva en hel bok och det är inte så lätt att veta, men sammanfattar det hela med att uppmaningen att undvika 100% syntet  i dina vardagskläder. Främst för att det är otrevligt för dig att bära (svettigt, elektriskt), men även är negativt för miljön både att producera och i slutänden kassera.
  4. Rör på dig i provrummet! Illa sittande kläder blir ingen lycklig av. Inget är mer frustrerande än ett par byxor som inte hålls uppe eller en BH som skaver. Sådana missar går lätt att undvika genom att prova plaggen ordentligt. Avskyr du provrum? Prova hemma, men se till att returnera om plagget inte passar.
  5. Köp flera likadana produkter. Detta kan vara ett udda tips, men om du hittar något du gillar väldigt mycket och som verkar hålla bra i både användning och tvätt – återvänd till butiken och köp ett exemplar till! Genast, innan de tar slut. Jag gör ofta detta med byxor och sparar det nyare paret till ”bättre tillfällen” medan det andra paret kan nötas till vardags. Då har jag länge användning av båda.

Sedan finns det tusen och en saker att tillägga. Vara förutseende. Köpa begagnat. Materialblandningar… Om du vill veta mer så kommer jag att finnas med på Emmaus samtal om kläder i ikväll och prata om detta, kl. 18-20 i Ekenäs Bibliotek/ Aulan.  Kvällens tillställning är en del av en serie samtal om hur vi kan bidra till en mera hållbar framtid, arrangerat av Emmaus. Bara att droppa in och delta i diskussionen!

När knappen lossnat

En kompis droppade in sin vinterkappa i studion häromdagen eftersom ena knappen lossnat – standard problem varje vinter.

Orsaken till att knapparna ofta trillar av på just vinterkappor är att knappen i sig måste sitta ganska löst för att helheten ska se snygg ut. Sys knappen för tight så snörper och spänner det i tyget när jackan knäpps, eftersom kappans tjocka tyg inte ”får plats” under knappen.

Att sy tillbaka knappen är inget svårt alls. Nål. Tråd (gärna tjock, eller dubbeltråd). Upp och ner flera gånger. Men knepet är att lägga en tändsticka under knappen innan du syr. Denna tändsticka motsvarar kappans tygtjocklek och ser till att knappen inte sys för tight. Upp och ner flera gånger, dra bort tändstickan och avsluta med att snurra tråden runt knappen några varv (stabiliserar trådarna under knappen) och gör en knut på under sidan av knappen (ej på jackans insida, risk att knuten nöts sönder och knappen lossnar igen).

Förresten, att byta ut knapparna på vinterkappa kan ge denna ett rejält ansiktslyft! Se bara till att välja knappar i samma storlek som originalet så att knapphålen passar.

I brist på tändsticka använde jag ett hårspännen när knappen skulle sys tillbaka. Funkar också.

Fiffig tvättkorg

Jag är en smula besatt av förvaringslösningar så adrenalinet kikkade till rejält när jag hittade denna fiffiga tvättkort.

Visst visst, jag och sambon har egna tvättkorgar snyggt infällt i ett skåp i hjälpköket. Dit hamnar slutligen tvätten. Men efter att jag inrett husets tekniska utrymmet till en liten walk-in garderob så har jag fått som ovana att samla smutstvätt innanför dörren på golvet. Det är ganska exakt fyra meter till ovannämnda tvättkort men av någon orsak ska kläderna alltid mellanlanda på golvet i ett par dagar. Lathet kallas det visst. Så istället för att göra det mogna att ändra sina vanor så har jag löst problemet med denna hopfällbara tvättkorg som nu står inne i min walk-in garderob. Nöjd.

Det fina med denna är att den är mjuk, kan hängas upp med två handtag och när den inte används kan den vikas ihop till en liten cirkel, på samma sätt som en reflexskärm. Jestas så fiffigt. Kan tänka mig att denna vore utmärkt på diverse sommarstugor eller båtar där utrymme är begränsat. Traditionella tvättkorgar slukar så himla mycket utrymme.

Priset är kanske det som ruinerar en. Hela tre euro från Jysk. Inte illa.

Att tvätta tvättmaskinen

Man skulle ju tro att tvättmaskinen är ett av husets renaste ställen. inte sant. Mina kläder har senaste tiden ibland haft mörka fläckar på sig då de tagits ur tvättmaskinen och förra veckan tog jag äntligen tiden att undersöka saken. Inte en dag för tidigt kan jag säga.

Kunde genast konstatera att fläckarna kommer från gummikanten inne i maskinen, som var allt annat än ren. Vi snackar svart gegga då jag drog med en våtservetter in under kanten. Hyi. Så jag offrade en diskborste och skurande hela insidan på gummikanten med tallsåpa och varmt vatten. Även luckan var väldigt smutsigt vilket är svårt att begripa då den konstant sköljs av vatten.

Efter skurandet öste jag på med lite maskinrengöringsmedel. Har hört att hemmakurer av ättika också funkar men sambon hade köpt medel så varför inte prova. Dock tror jag det är skurandet som gör susen, så skippa inte det skedet. Smetade ut medlet på luckan och innanför gummikanten med en våtservett. Verkade vara starkt så rekommenderar handskar för den med känslig hud! Halva flaskan tömde jag i facket ämnat för medel enligt instruktionerna och körde sedan tom maskin i 95 grader för att tvätta bort all lös smuts. Överlag väldigt bra att tvätta varmt ibland, för att ta död på alla bakterier.

Avslutade hela äckel-kalaset med att öppna den lilla luckan vid golvet och gräva ut ansamlat smuts där också och maskinen är nu som ny.

Vår maskin är endast fyra år gammal och behövde definitivt en tvätt.. Vågar du titta in i den egen?

Fiffiga reflex

Höst. Mörk. Regn. Bilar. Min största rädsla vad gäller kidsen är att de ska bli påkörda av bil. Vore i och för sig inte så kuligt att själv bli under heller. Eftersom jag är uppväxt på landet där gatubelysning inte finns så har jag flera gånger varit med om nära-ögat situationer, främst då jag själv suttit bakom ratten. Jäkligt obehagligt att upptäcka någon i mörkret i sista sekund. Det absolut fiffigaste hjälpmedlet för att undvika något sådant är reflex.

Själv använder jag alltid reflexväst då jag är ute och kutar eller leker med barnen i skymning. Reflexbanden som man slår runt armar och ben är även fiffiga men båda ovannämnda är man tvungen att komma ihåg att ta på. Det kan vara en utmaning, bland alla trehundramiljarder andra grejer man ska minnas i vardagen.

Jag blev därför lite begeistrad då jag hittade dessa reflexremsor i vår lokala K-marker! Avlånga, med en ögla i ena änden så att de kan fästas i en dragkedja utan några nålar och grejs. Fiffigt så det förslår. Jag hade tänkt använde dem till barnens jackor men köpte sedan en förpackning till mig och Johan också. Inget som säger att vuxna inte kan ha Lilla My dinglandes i dragkedjan, speciellt då det kan rädda ens liv. Dessa ersätter inte reflexvästen som är absolut bäst enligt mig, men funkar som ett bra tillägg. Bättre lite än inget alls.

Iväg och köpa reflex om ni inte redan har. Gärna av alla former. Nu. Genast.

Varför undvika torktumling

En testklänning har hängt på tork sedan lördagen. Den är ännu fuktig. Undvik torktumling står på det nämligen på tvättråden i de klänningar jag tillverkar. Varför då kan man undra. Jo, detta har med slitage att göra.

De flesta tyg bildar mer eller mindre noppor på ytan, även kallat pilling. Vad och hur detta uppstår har jag skrivit tidigare här. Noppor mäts i en skala på 1-5 där 5 är bäst, det vill säga tyger noppar sig inte alls. Som designer inom textilbranschen skulle jag gärna jobba med endast sådana tyget men det är och förblir en utopi. Det är ofta syntetmaterial och plastiga tyger i grov kvalitet som har talet 5 vad gäller noppor. Dessutom är det väldigt sällan leverantörerna redovisar dessa tal och tester så jag vet sällan var på skalan mina tyger landar. Jag får helt enkelt testa mig fram själv. En annan intressant detalj är att samma tygkvalitet men i olika färger kan noppa sig olika. Huvudvärk för mig som tillvekare, med andra ord.

Men till saken – de tyger jag använder som bäst klarar sig riktigt bra va gäller noppor. Den största orsaken till noppor är då tyg gnids mot tyg i torrt tillstånd, främst då klänningarna användas (t.ex. med en jacka utanpå). Det är även därför jag personligen är lite av en motståndare till torktumling. I en torktumlare gnids tygerna otaliga gånger mot varan, mot slutet i torrt tillstånd, vilket ”river” upp noppor. En annan orsak är att viskos, lik som många andra tyger i dagens läge, inte tål värme bra och riskerar att krympa i torktumlaren.

Jag förstår det praktiska i att torktumla och i stora hushåll kanske det är oundvikligt. Vissa klädesplagg och textilier rekommenderas till och med att torktumlas, som exempelvis dunjackor (så att dunet inte klumpar ihop sig). Men om du vill att din kläder ska leva länge och bibehålla en fin yta så rekommenderar jag att skippa torktumling och hängtorka kläderna, gärna utomhus så sköter vinden en del av strykandet också och gör kläderna mjukare (akta direkt solljus dock då det kan bleka kläderna).

Den mörkröda Nicolie maxi klänningen här på bilden är tvättad i maskin tre gånger för att testa slitaget. Jag använder handtvättprogrammet, vilket innebär 30 grader, färre sköljomgångar och mild centrifug. Den torkas sedan i plant läge över en torkställning så att tyget inte töjs ut av vikten. Minimalt med noppor har bildats och på längden har klänningen krympt endast en centimeter mitt bak – inget mitt fram – efter strykning (viskos måste strykas ordentligt för att återfå sin form). Det mellangråa tyget i samma kvalitet upplever jag  däremot att noppar mer och jag har därför låtit bli att lansera den färgen innan den testats ordentligt. Visar den sig inte hålla måttet så skippar jag den färgen, helt enkelt.

Summa sumarum – noppor är i de flesta fall oundvikliga men vi kan minimera mängden genom att ta hand om kläderna på rätt sätt och undvika onödigt slitage. Ingen torktumlare i vårt hus med andra ord. Tackar istället mommo som alltid tvättar mina dunjackor.

Ni som torktumlar, vad är era erfarenheter?

Föreläsning i Åbo

Nästa vecka gör jag en nostalgisk tågfärd tillbaka till min studieort Åbo. På torsdagen ska jag nämligen hålla en Kläder och Kvalitet föreläsning i Luckan i Åbo. En inspirationsföreläsning där jag lovar att även bjussa på konkret fakta och tips. Exempelvis: när är det okej med polyester? Varför ska torktumling undvikas? Vad är regenatfibrer?

Jag gissar att det blir en intim tillställning med möjlighet att ställa tusen och en frågor. Kom med! Eventet är gratis och anmälning görs här (skrolla neråt på sidan).