e/s design på 30 minuter

Idag var det då dags att ställa sig på scen och prata om mitt företag e/s design och hur jag byggt upp företaget. En smula absurt men ändå roligt att kategoriseras som ”ung och inspirerande entreprenör”. Tackar arrangören Lotta Werthmann så hjärtligt för det. Jag inledde och var en av tre programpunkter. Väldigt skoj att träffa Corinne & Ellen samt härliga duon Sam Zimon. Deras nya låt som vi fick tjuvlyssna på har gryyymt bra flow! Roligt att se det där glittret i ögonen när någon verkligen är passionerad

Jag har föreläst en del tidigare och vet att jag klarar av att prata inför publiken, även om det som idag råkar vara 200 pers. En liten parentes är att jag själv led av grym scenskräck då jag gick i gymnasiet. Sådant går att träna bort och jag är tacksam att jag verkligen gjort det. Vad som däremot var annorlunda och lite nervigt idag var att prata om mig själv. Mitt företag. Hur jag tänker. Det har jag inte gjort innan utan mer pratat om klädindustrin med fokus på fakta, vilket jag ägnat mycket tid åt att förbereda och även tagit betalt för. Denna föreläsning gjorde jag gratis i hopp om att kunna inspirera någon annan som ruvar på en bra idé.

Jag tog mig därför tiden att bygga upp en helt ny föreläsning och med så knapp tid som 30 min så satsade jag på fyra punkter. Eftersom denna föreläsning kanske förblev en engångsgrej så delar jag gärna med mig kortfattat av den här. Som Corinne sa – man förlorar inget på att dela med sig. Skippar intron då majoriteten av er redan vet vad jag sysslar med och hoppar genast till de fyra punkterna. Håll i er nu för detta blir längre än vanligt. Kasta gärna in en fråga om något förblir oklart.

1. Kunskap som grund.

Mitt företagskoncept bygger på teknisk kunskap där vi skapar kläder själva helt från början, utan att behöva involvera någon annan part. Vi designer, konstruerar och syr själv – för att vi kan. Det håller dessutom kostnaderna nere. Utan min utbildning hade mitt företag inte kunnat se ut på det sättet som det gör. Så är det. Jag är därför evigt tacksam för Formgivarutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia och de fyra åren jag fick där. Jag råkade hitta rätt plats på första försöket och hade iver och energi att lära mig mycket. Inte alla förunnat.

Att sedan efter studierna jobba för det modeföretag där jag gjorde min praktik var väldigt fiffigt eftersom jag då fick konkret erfarenhet och insikt i vad det på riktig innebär att jobba med kläddesign. Dessutom fick jag betalt för det. Lottovinst!

2. Våga nischa sig

I dagens digitaliserade samhälle konkurrerar vi med hela världen. Hur ska jag då nå ut med mina kläder när vi har HM, Gina Tricot, ellos, Nelly och tusen andra nätbutiken med förmånlig kläder?

Det gäller att hitta sin nisch. Något unikt eller något att bli bäst på, gärna både och. Multifunktion, Slowfashion och inhemsk tillverkning – jag känner inte till ett enda företag som sysslar med samma sak som jag gör och orsaken till att företaget tagit fart så pass bra är antagligen att jag lyckats skapa ett tillräckligt tydligt koncept som kunden kan förstå och vill stötta. Det betyder såklart inte att jag är felfri, men jag försöker verkligen skapa något bra.

Utan tydligt koncept kan verksamheten bli för flummig och jag själv tappa fokus. Jag har vågat  droppa sådant som inte får pulsen att höjas och satsat på en tydlig nisch!

3. Tydliga mål

Utan mål vet jag inte vart jag är påväg. Utan mål vet jag inte vad jag har åstadkommit. Målen jag sätter upp är riktlinjer för alla mina beslut.

Jag planerar mina mål genom traditionella mind maps minst en gång om året, det vill sägs klottrar ner på ett tomt papper. Här gäller det att både vara realistisk – vad kan jag på riktig uppnå – samt en smula orealistisk – vad är det snudd på omöjliga men som jag ändå vill få gjort. Fyll på med siffror, antal och datum så har vi en konkret grund att jobba vidare med. En morot.

Jag har tidigare berättat i bloggen om mitt mål med 50 klänningar på ett år (2016) – som nu drygt två år senare är vårt månadsresultat. Samma exempel nämnde jag under föreläsningen. Det lyfter fram hur bra det är med konkreta mål och att även komma ihåg att fira när man väl nått dem. Jag samlar därför alla mind maps på ett ställe och bläddra tillbaka ibland.

4. Mental träning

Många tränar muskler på gymmet för att bli starka och uthålliga. Kanske snyggare på köpet. Vad vi ofta glömmer är att hjärnan fungerar som en muskel – när vi sluta träna den blir den svagare.

Kroppens naturligt reaktion då man stöter på motgångar eller faror är att lägga benen på ryggen. ”Jag kan inte, det går inte, det här klarar jag inte av…”. Sådana tankar är naturliga men kan tränas bort. Jag tränar medvetet upp mitt mod och ett positivt sätt att hantera det som känns svårt. Det borde alla göra som vill högprestera. Detta förklarar antagligen varför våra finska toppidrottare så ofta underpresterar i tävlingar – vi ligger efter med mental träning i det här landet helt enkelt. Huvudet håller inte. Hur kommer det sig att folk inte fattar det?

Jag är ingen idrottare men behöver ändå både fysisk och mental träning för att bibehålla ett positivt tankesätt även när det uppstår problem och känns tungt. Gymmet besöker jag ett par gånger i veckan. Det räcker. Min mentala träning får jag genom att lyssna på inspirerande poddar medan jag jobbar (Framgångspodden är suverän!) samt läser olika böcker inom temat på kvällar (recensioner på gång).  Något jag glömde nämna i presentationen är att jag även får en hel del av min mentala träning genom att skriva blogg. Då tar jag mig tiden att tänka efter och verkligen fundera vad jag tycker. Fundera – när har du själv senast suttit ner i en kvart i lugn och ro och funderat vad du tycker om något? Utan telefon som distraherar?

Utan mental träning hade jag aldrig orkat. Det har förändrat mitt liv. Utan överdrift. Och de perioder jag glömt bort den mentala träningen har jag varit fem före väggen.

Det var kortfattat vad jag pratade om idag. Kommentarer till detta? Bidra gärna med egna tankar, speciellt om du tycker eller fungerar annorlunda är jag. Sedan är jag ingen tvättäkta föreläsare utan det är något jag tränat upp för att klara. Därför är jag ofta obeskrivligt trött efter dylika grejer. Återhämtar mig genom att baka kladdkaka med Sigge. Äter mycket smet. Firar.

Jag gästar Sypodden

Nåja gott folk – nu bjuds det på något annorlunda! För några veckor sedan åkte jag till Helsingfors för några möten. Ett utav dem handlade om att gästa Sypodden!

Så himla spännande och roligt att träffa Linnea och Lizette (igen!). Det är inga småfisar de har som gäster i sin podd (Lars Wallin! Elsa Billgren!) så jag känner mig hedrad som får vara med. Sopade bort mindervärdeskomplexen och körde på. Hälften glömmer man där i stundens hetta men bjussar på min story i korthet.

Avsnittet hittar ni även här.

Med det säger jag tack och hej, till härliga Linnea, Lizette och alla andra, för nu åker jag till Polen med bästa Linda ett par dagar för att göra ingenting. Hoppas på att hinna ha riktigt tråkigt.

Unga entreprenörer

Föreläsning på kommande! Tillsammans med några andra unga entreprenörer har jag erbjudits möjligheten att hålla en kort presentation om mitt företagande, hur jag gjort och vad mina tankar krig företagande är. Jätteroligt! Evenemanget ordnas av Lotta Werthmann, i samarbete med Karis Billnäs Gymnasium, och är en del av Lottas slutarbete. Jättefint initiativ så detta är något jag gärna hakar på. Evenemanget har fritt inträde och anmälningar görs här.

Jag hoppas kunna inspirera och ge några byggstenar för att komma igång med att förverkliga en företagsidé. Samtidigt är jag nyfiken vad som kommer sägas av de andra föreläsarna.

PS. Smickrad att jag fortfarande går under benämningen ”ung” hehhe.

Föreläsning i Åbo -Kläder & Kvalitet

Igår hade jag en föreläsning med temat Kläder & Kvalitet för ett gäng Marthor i Ingo. Blev en härlig mix av snack och kaffe och jag fick damma av min stämma som inte använts de senaste månaderna. Detta var den första av fyra föreläsningar i april, sluten tillställning likt de flesta andra föreläsningar jag bokas till. Men Mathorna i Åbo som jag kommer att besöka nästa vecka har ett så pass stort utrymme till förfogande att de öppnar dörrarna för allmänheten.

Är du intresserad av klädkonsumtion, vad kvalitet egentligen innebär, vad lyocell betyder och varför basgarderoben är tråkig men nödvändig – gör mig sällskap i Åbo nästa vecka!

 

 

 

Mental träning föreläsning

Nämnde tidigare att jag läser på om mental träning och strävar efter att svänga tankebanorna rätt i huvudet för att undvika stress och negativa vibbar. Livet är för kort för att älta i onödan – skrattade högt åt Linns bilhysteri eftersom det tidigare hörde även till min vardag – och vetni, vardagen känns så mycket lättare bara av att jag medvetet väljer att inte vara irritera, arg eller stressad över struntsaker. Så. Skönt.

Och mer finns det att lära! En kompis upplyste mig om att Jenny (som jag redan nämnde om här) erbjuder en öppen föreläsning om just mental träning i vardagen. KLICK – jag och några vänner anmälde oss bums. Tror det blir fem välplacerade eurosar.

Som bonus tycker jag ni alla ska titta på video nedan som jag ramlade över på Facebook. Tragisk, men verklighet för många. Själv har jag tagit flera stora kliv bort från en sådan inrutad vardag. Lyssna. Och fundera hur du vill leva.

5 tips för en mer hållbar klädkonsumtion

Igår eftermiddag fick jag spontanbesök av Gunilla från Yle som ville göra en snabb radiointervju inför kvällens samtal om kläder i Ekenäs.

Gunilla frågade bland annat om jag kan ge fem tips för en mer hållbar klädkonsumtion. Missade du programmet på Yle Västnyland i morse så kan jag kortfattat bjussa på dem här:

  1. Analyser dina behov. Vi alla lever olika liv och har därför inte samma behov av kläder, även om reklam dagligen försöker berätta åt oss vad vi behöver. I praktiken kan detta betyder att jag personligen äger en enda kavaj, som använda max en gång om året, men däremot fyra par utebyxor i olika tjocklekar, anpassat för småbarnsliv i liten stad.
  2. Identifiera din stil. Då menar jag inte endast utseendet på kläderna utan även silhuetten och detaljer. Diggar du tighta brallor? Fickor med blixtlås? Långa koftor? Ett specifikt material? Favvofärg? Det är okej att köpa mer av sådant, om du använder det och trivs i det. Det är bra om man lär sig känna igen ”kortvariga förälskelser”. Dessa förälskelser avtar fort och blir ofta sedan orörda i skåpet. Satsa på mer långlivade förhållanden till kläder.
  3. Kolla materialsammansättningen, innan du ens provar plagget. I provrummet brukar förälskelsen slå till så det lönar sig att inte ens prova sådant som är av dåligt material. Och vad är då dåligt material? Här skulle jag kunna skriva en hel bok och det är inte så lätt att veta, men sammanfattar det hela med att uppmaningen att undvika 100% syntet  i dina vardagskläder. Främst för att det är otrevligt för dig att bära (svettigt, elektriskt), men även är negativt för miljön både att producera och i slutänden kassera.
  4. Rör på dig i provrummet! Illa sittande kläder blir ingen lycklig av. Inget är mer frustrerande än ett par byxor som inte hålls uppe eller en BH som skaver. Sådana missar går lätt att undvika genom att prova plaggen ordentligt. Avskyr du provrum? Prova hemma, men se till att returnera om plagget inte passar.
  5. Köp flera likadana produkter. Detta kan vara ett udda tips, men om du hittar något du gillar väldigt mycket och som verkar hålla bra i både användning och tvätt – återvänd till butiken och köp ett exemplar till! Genast, innan de tar slut. Jag gör ofta detta med byxor och sparar det nyare paret till ”bättre tillfällen” medan det andra paret kan nötas till vardags. Då har jag länge användning av båda.

Sedan finns det tusen och en saker att tillägga. Vara förutseende. Köpa begagnat. Materialblandningar… Om du vill veta mer så kommer jag att finnas med på Emmaus samtal om kläder i ikväll och prata om detta, kl. 18-20 i Ekenäs Bibliotek/ Aulan.  Kvällens tillställning är en del av en serie samtal om hur vi kan bidra till en mera hållbar framtid, arrangerat av Emmaus. Bara att droppa in och delta i diskussionen!

Föreläsning i Åbo

Nästa vecka gör jag en nostalgisk tågfärd tillbaka till min studieort Åbo. På torsdagen ska jag nämligen hålla en Kläder och Kvalitet föreläsning i Luckan i Åbo. En inspirationsföreläsning där jag lovar att även bjussa på konkret fakta och tips. Exempelvis: när är det okej med polyester? Varför ska torktumling undvikas? Vad är regenatfibrer?

Jag gissar att det blir en intim tillställning med möjlighet att ställa tusen och en frågor. Kom med! Eventet är gratis och anmälning görs här (skrolla neråt på sidan).

 Processen med nya färger

Nu ska vi snacka produktionsprocesser. Jag får ofta frågan huruvida mina klänningar finns i ytterligare någon färg. Kan man specialbeställa? Finns de i mörkblått? Pink? Och så vidare.

Såklart, jag försöker lösa problem så gott det går och har sytt några specialare i avvikande färger (ska man ha tre eller fler klänningar i samma färg brukar jag erbjuda hela färgkartan). Men hela processen att ta in ett nytt tyg eller en ny färg i sortimentet är så mycket mer komplicerad än vad man kan tro, även om jag själv tillverkar produkterna. Därför tänkte jag bjussa en inblick i hur det  egentligen går till då en ny färg eller ett nytt tyg ska läggas till i e/s design sortimentet.

  1.  Hitta rätt kvalitet.
  2. Testa tyget. 
  3. Beställa in tyglager
  4. Tillbehör i rätt färg
  5. Fotografera
  6. Sy upp lager

1.Hitta rätt kvalitet är det mest tidskrävande och huvudvärksframkallande i hela designprocessen enligt mig. Själv vänder jag mig än så länge till grossister som erbjuder mindre inköpsmängder (stora agenter kräver ofta att du köper 300 meter av ett tyg på en gång. Det har jag inte råd med just nu).

Det mesta skaffar jag därför från Tekstiilipalvelu och Kankaita.com. Dessa erbjuder även mindre mängder till okej pris, och den förstnämnda kan jag besöka på plats och ställe och kan då även känna på tygerna, vilket är avgörande. Det går inte att ögonshoppa tyger! Det än känslan som är viktigare.

Det är ändå väldigt svårt att hitta ett tyg som anpassar sig efter din design. Jag letade i tre månader innan jag hittade ett bra tyg till mina Nicolie klänningar. Svettigt. Istället strävar jag efter att göra andra vägen – först köpa tyg och därefter skapa något av det. Det löper smidigare så. Därför har jag ett lager med härliga 10 meters tygrullan i studion som jag inte ännu vet vad de ska användas till.
2. Testa tyget. Innan jag kan börja producera i ett nytt tyg måste kvaliteten testas. Slitage. Tvätt. Krympning. Noppor. I praktiken syr jag upp en prototyp som jag sedan använder, nöter och tvättar ett par gånger för att se hur tyget beter sig.

Notera här att samma tyg i olika färg kan bete sig väldigt olika. Gråa färger brukar exempelvis ofta vara mjukare än övriga färger. Ett blått tyg kanske krymper mycket mer än samma tyg i rött. Typ så. Var färg måste alltså testas skillt för sig vilket är sjuuuukt tidskrävande. Om jag helt struntande i tygets kvalitet så hade hela designprocessen gått ohyggligt mycket fortare!

3. Beställa in tyglager. Då tyget testas köper jag in endast 10 meter (onödigt att köpa mer om det visar sig inte hålla måttet). När jag väl ska producera köper jag in mer av tyget, ofta 100 meter av en färg. Det räcker en bit på vägen men helst skulle jag såklart ta in 300-500 meter på en gång. Detta är en budgetfråga som lär ändra (bara för ett år sedan var det otänkbart för mig att köpa in ens 100 meter av ett tyg. Budgeten utvecklas hela tiden).

 

Med andra ord lägger jag ut stora summor pengar innan kläderna ens är klara. Ju fler färger jag har i lager desto mer tyg blir det, såklart. Dyrt som attan.

4. Tillbehör i rätt färg. För att kunna producera krävs inte endast tyg, utan även trådar och andra tillbehör i rätt färg. Ni kan inte ana hur svårt det är var att hitta trådar i rätt smaragdgröna nyans exemeplvis. Galet. Eftersom plaggen ska overlockas behöver jag minst fem rullar i rätt nyans.

img_5893

Varje gång jag ska sy specialversioner i någon avvikande färg så måste trådar i rätt nyans ändå skaffas. Det förklarar mitt stora lager med trådrullar som bara växer och växer. Karkkihyllan. Trådrullarna och diverse tillbehör beställer jag från Estland då både utbud och pris är bättre där (Karnaluks) men samtidigt får jag då chansa vad gäller färger. Alltid blir det inte rätt att beställa via dator. 

5. Var färg måste fotograferas skillt för sig, gärna även på en människa och inte endast docka, så att det framkommer hur färgen ser ut mot huden. Att få till snygga bilder, speciellt vintertid, är ett problem i sig. Shit vad jag stridit med kameran. 

Fotar helst utomhus, så genast då snön smält en smula har vi åtta nya produkter/färger att fota. 

6. Ett litet lager borde sys upp innan produkten lanseras, så att jag själv inte blir i klistret med beställningarna. Lager behövs även då kunder kommer på plats och provar, vilket sker varje vecka.

img_6309

Sist men inte minst så vill jag gärna få tag på mer av samma tyg för att slippa göra om hela proceduren ovan. Att lägga ner all denna tid för att sedan endast kunna sy tio plagg är inte lönsamt. Ändå har det hänt flera gånger att ett speciellt tyg har tagit slut hos grossisten och jag blvit utan. Bara å acceptera läget och leta fram ett nytt tyg eller en ny färg och göra om hela jobbet.

Jag älskar så gott som alla delar i mitt jobb – allt från bokföring till mönsterkonstruktion och sömnad – men just den här biten att leta material och bolla med budgeten är jobbig tycker jag. Men det är det som får utbudet att utvecklas och förändras. Kanske bra så. Och med detta sagt – nya färger är på kommande. Jag testar och beställer och överväger som bäst och i mitten av april ser vi resultatet!