Aqua och Slate Grey

På tal om nya färger – efter vår visit till Estland så har jag nu trådar till denna färg som en kund hjälpte mig att döpa till Aqua. En blandning av ljusblå, ljusgrön och ljusgrå. Så himla fin i mina ögon och detta tyg är av tjockare kvalitet, det vill säga kommer användas till plaggen med ärm. Det ”enda” som återstår är att sy några provexemplar samt fotografera. Vågar inte lova när det blir gjort. Hellre förr än senare – ljuuuvlig färg till sommaren!

OCH så har jag även den populära Slate Grey färgen tillbaka. Hurra! Nyansen är svår att sätta fingret på men jag skulle kalla den för mörkgrå med en nypa gröna toner. Väldigt väldigt vacker i verkligheten och har sålt som smör av kunder som kommer på plats och provar, så därför vågar jag rekommendera denna udda färg. Färgen funkar även fint till att ”binda ihop” andra färger med varandra, exempelvis till brudtärnor som föredrar att bära olika färger på klänningarna, som bilden nedan. Tyget är av tunnare kvalitet och används därmed till Nicolie och Saga klänningarna.

Ash Blue, Slate Grey och Dove Grey (slutsåld) 

Nicolie Kids Dress

I samarbete med E/S DESIGN

Jag blir så glad så glad när andra levererar sådant jag själv inte kan eller hinner. På onsdagen var Rebecka Hägert på plats i studion för att fota och filma korta produktionsvideon. Någon vecka innan hade samma Rebecka även levererat bilder från en fotografering hon själv styrt ihop med sina barn som modeller för E/S DESIGN Nicolie Kids dress. Fantastiska bilder och en fantastisk produkt, när jag tänker efter. 

Denna barnklänning konstruerade jag för drygt två år (!) sedan men inte haft tid eller energi att ägna den desto mer tanke. Provexemplaren har hängt i studion och de gånger kunder har haft med sig sina barn till provningen – då har ofta en barnklänning beställts eftersom dessa är bedårande. Kidsen vill sällan ta dem av sig. 

Ett problem med barnkläder är att kidsen växer ur dem väldigt fort och det känns synd att investera pengar i sådant som några månader senare är för litet. Jag har valt att producera barnklänningarna i fyra olika storlekar med rejäla hopp vad gäller längd och vågar därför påstå att denna klänning passar i storlek minst ett år, sannolikt fler, då midjan på barn inte växer nämnvärt under unga år. Midjebandet är även elastiskt. Ytterligare är längden midi (täcker knät) vilket betyder att barnen kan växa en decimeter utan att klänningen känns för kort och överdelen anpassas som bekant efter kroppen. Fenomenal produkt med tanke på användning med andra ord och jag ser fram emot att producera mer barnklänningar nu när storlekarna är finslipade och bildmaterial finns att tillgå.

Hur härlig är inte denna? Tack Rebecka!

Foto: Rebecka Hägert 

Nicolie kids dress finns tillgänglig i nätbutiken här.

Den lilla röda

I samarbete med E/S DESIGN


Min rumpa gillar rött men benen ser ut att ha dött. Varje vår är jag lika fascinerad över hur vit kroppen kan bli. Snudd på genomskinlig. Nåväl, detta är testfoton på Cassandra klänningen i nya röda färgen Ruby Red. Ahh vad fin den är. Den gråa är fortsättningsvis min favorit men vill man sticka ut är rött rätt val. Vettigare bilder än såhär har jag ännu inte hunnit fota – Charlie hängde mig i benet då dessa togs hemma i vardagsrummet – men de får duga tills vidare och klänningen finns redan tillgänglig i nätbutiken här.

Det är  inte endast fotandet som ställer till det. Processen att ta in en nya färg i sortimentet är lite omständligare än vad man kan tro. Utöver tyg så ska även trådar i rätt färg införskaffas. Minst fyra overlock rullar samt vanliga sytrådar. Tyget ska testtvättas och nötas (olika färger kan bete sig på olika sätt i användning), testplagg ska sys och fotograferas och även laddas upp i nätbutiken. Utöver detta så har jag insett att alla tycker väldigt olika och det spelar egentligen ingen roll hur många färger jag har i lager – någon frågar alltid efter något annat. Drömmen vore att ha över tjugo färger i standardutbudet att välja bland men varje färg utgör drygt 500 € bundna kostnader i tyglager. Därför utökar jag sakta men säkert och satsar på de färger jag själv tror på och som jag upplever att passar många olika hudtyper, både vinter och sommartid. Vissa kommer. Andra går.

Rött är utmanande men känns ändå klassiskt och rätt. Återstår att se vad ni andra tycker.

Mycket

Det är mycket på jobbet just nu. Usch vad jag egentligen avskyr den meningen. Ändå hör jag den sägas ack så ofta, både av mig själv och av andra. Våren är högsäsong för E/S DESIGN och jag verkligen kämpar för att hinna med allt jobb och samtidigt njuta av min absoluta favoritårstid. Våren. Ljuva våren. Då förväntningarna hänger i luften. Luften som är krispig och behaglig. Då det mesta ännu är framför. Då allt växer. Då ljuset aldrig tar slut.

I helgen har jag tankat energi då en av mina flera kusiner från Sverige varit på besök med sin familj. Sådana besök betyder att hela min familj – inklusive alla respektive och barn – samlas i något hushåll och bara är. Hela helgen. Idag hängde vi hos oss, nio vuxna och lika många barn.

Jag syr en balklänning till kusinens ena dotter vilket var en orsak för dem att komma över till Finland, då prototypen var färdig och redo att provas. Nej, klänningen kommer inte att bli brun men jag använde det tyg som fanns i lagret till prototypen. Det blir väldigt vackert. Jag har gått ut med att jag inte syr unika projekt just nu då tiden inte räcker till men familj och goda vänner ställer jag gärna upp för, så denna balklänning samt en brudklänning till en vän hör till vårens unika, skräddarsydda plagg. Och måste erkänna – jag har saknat det. Att konstruera och skapa något nytt för en unik kropp. Att utveckla de sömnadstekniska färdigheterna och testa nya tekniker, materialkombinationer och konstruktionslösningar. På bilder kan man exempelvis ser hur en axelsöm ser ut från insidan av klänningen. Många lager. Rätt ordningsföljd. Det är ett fantastiskt hantverk att skapa kläder.

Så det stora frågan lyder nu – hur ska jag bära mig åt för att kunna driva nätbutik med det multifunktionella konceptet och samtidigt förverkliga skräddarsydda, unika projekt? Vad gör man när man vill för mycket?

 

Att unna sig hjälp av andra

Isa Blouse (adlink) finns nu tillgänglig i nätbutiken med flera olika ärmlängder i halvtransparant mesh. 

För några veckor sedan mötte jag upp min vän Charlotta hemma hos henne för att äta lunch, snacka strunt och fota ett par nya E/S DESIGN produkter samt några samarbeten för hennes del. Många flugor i en smäll på den lunchen javisst.

Charlotta är en riktigt talang framför kameran och jag behöver egentligen inte säga något. Hon kan. Hon vet. Och det går mycket fortare att fota bilder på henne än på mig själv. Betydligt roligare är det också då jag föredrar att stå bakom kameran och inte framför. Så är hon syndigt vacker också.

Vi kan kasta till det på effektivitetslistan för i år – att våga fråga hjälp av nära och kära och nya bekanta, och ta emot hjälpen som erbjuds. Jag har så himla duktiga, fina och kunniga vänner och familj men är alldeles för dålig på att ta emot den hjälpen de erbjuder mig. För det gör dom! Konstant. Jag gissar det här har att göra med min klara-mig-själv mentalitet. Jag har alltid strävat efter att fixa det mesta på egen hand och vill inte besvära någon annan, än mindre bli beroende av någon. Minns när jag skulle flytta hem från lägenheten från Åbo och ringde pappa för att fråga om det är ok att binda fast sänggaveln på taket. Eller när jag var sen till en fotografering och avgasröret på bilen plötsligt damp ner i asfalten. Jag knöt upp det med en rem jag hittade i bakluckan och tog mig till fotograferingen ändå. Konstigt egentligen denna mentalitet, då jag har grymt hjälpsamma föräldrar. 

Den senaste tiden har jag även träffat väldigt mycket nya människor på olika evenemang och det visar sig ofta att vi kan hjälpa varandra på sätt eller annat, både vad gäller små och stora saker. Det finns ju så mycket intressanta människor med fantastiskt kunskap! I år ska jag jobba på att bättre ta emot den hjälpen, våga be om den, och hoppeligen kunna erbjuda något tillbaka. Ge och ta. 

Tack Charlotta, än en gång för hjälpen med bilderna … och för lunchsällskapet. 

 

 

Hur länge tar det att sy en klänning – egentligen?

Här ser vi gårdagens sömnadssaldo. Åtta timmar sömnad – med några telefonsamtal och mail däremellan – resulterade i åtta nya plagg. Någon kan tycka att det är mycket på en dag men det beror såklart på vad man jämför med.

Den vanligaste frågan jag får vad gäller mitt jobb handlar om just detta: hur länge tar det att sy en klänning? Det går inte att svara kortfattat på den frågan, men eftersom jag driver ett transparent företag så tänkte jag bjussa på svaret. Håll i hatten, för detta blir inte kort!

För det första kan vi reda ut hur mycket av min arbetstid jag verkligen ägnar åt att sy eftersom det ger än bättre förståelse hur jag prissätter produkterna. Jag skulle gissa att det landar på ungefär en tredjedel av tiden. Det vill säga av mina fyra arbetsdagar i veckan så syr jag max en och en halv dag. Resten av tiden går åt till annat, som e-post, bokföring, planering, produktutveckling, fotografering, materialbeställning, fakturering, föreläsningar, tillskärning, kundprovningar, marknadsföring… Vanligtvis spjälkar jag upp sömnadstiden till halva dagar, eftersom mina axlar inte gillar att jag sitter vid symaskinen en hel dag. Just denna vecka blev undantag, då onsdagen faktiskt är enda dagen jag har möjlighet att sy. De övriga dagarna är proppfyllda med annat.

Med andra ord är dessa åtta produkter de enda jag hinner tillverka denna vecka, och då blir åtta plagg plötsligt ganska få. Det är därför jag jobbar på att komma upp i tempo vad gäller både produktion och övriga arbetsuppgifter, så att det ska frigöras mer tid för mig att göra det jag älskar allra mest – att utveckla nya produkter.

Sedan bör även poängteras att de plagg jag sydde ihop igår var färdigt utklippta, det fixade jag på måndagen, och ännu återstår att fålla, packa och leverera. Mitt arbete med dessa produkter är med andra ord inte ännu klart. På en dag syr jag alltså åtta produkter, till och med tolv om det handlar om en enda modell i en och samma färg, men skulle jag räkna ut ett medeltal för hela produktionen – tillskärning, byte av trådar i maskiner, stryka och fålla – så skulle det landa på i medeltal si sådär tre timmar per produkt (mer vad gäller vissa modeller, mindre med andra). Jämför man med ateljésömmerskor som tillverka unika plagg så är mina åtta på en dag mycket. Jämför man däremot med massproducerande klädfabriker så är min lilla produktion en fis i rymden.

Jag väljer att göra precis såhär, eftersom jag med serietillverkning kan uppnå snyggt resultat på relativt kort tid och därmed kunna erbjuda ett humant pris på handgjorda, måttanpassade produkter – utan att överproducera dessutom, då varje produkt tillverkas på beställning. Jag har hittat en formula som funkar för mig, helt enkelt.

Så där har vi det lite komplicerade svaret på hur länge det tar för mig att sy en klänning: i teorin knappt en timme, men i praktiken med allt som hör till i medeltal ca tre timmar. Inte att glömma den sista lilla men avgörande detaljen – övning ger färdighet. Jag har sytt över tusen Nicolie klänningar. Inte konstigt att det går undan.

Målsättningar och effektivitet

Redan i början av året skissade jag i mitt skruttiga Jaffa-häfte upp mina målsättningarna vad gäller företagandet för år 2019. Jag tänker inte gå in på detaljer i det här skedet, vissa av dem har jag redan nämnt, men egentligen ser de väldigt simpla ut – det handlar om att upprätthålla det jag byggt upp, vilket är en tillräcklig utmaning i sig eftersom A) jag detta år jobbar främst själv B) jag nådde omsättningsmålen med god marginal år 2018.

Därför blir det mycket fokus på effektivitet det här året och jag har klurat på vad jag kan göra för att öka tempo. Då menar jag nödvändigtvis inte att öka mitt egen arbetstempo, det kan jag visserligen göra någon dag nu och då, men att ständigt jobba på som en Duracellkanin resulterar för mig i skippade luncher, stela axlar och tidspress, vilket på lång sikt får mig att tappa förståndet. Istället rör jag om på andra håll i grytan.

Det kan låta ambitiöst men vad jag strävar efter är alltså att själv kunna göra samma jobb som tidigare gjorts på deltid av två personer. Inte lätt, men det finns mycket att göra och antagligen hittar jag på fler idéer med tiden. Dela gärna med er om ni har fiffiga tips på effektivitet! Nedan listar jag det jag huggit tagit redan nu:

  1. Öka antalet arbetstimmar
  2. Delegera sådant som andra gör bättre än mig
  3. Skaffa appar som underlättar i arbetet, främst vad gäller marknadsföring och planering
  4. Inleda samarbete med ambassadörer
  5. Effektivera produktionen och påskynda leveranstid genom serieproduktion och lager

1. En förändring är att båda barnen från och med mars månad går på dagis 70%, det vill säga ungefär fyra dagar i veckan. Detta påverkar endast Charlie som hittills har haft 60% dagistid. Inga konstigheter. Båda barnen trivs på dagis. Däremot påverkar det min flexibla vårdpenning och dagisavgiften höjs. En ekonomisk törn alltså, så jag måste se till att den extra dag jag nu kan jobba förvaltas väl. 

Sedan kan man undra varför barnen inte går fulltid på dagis? Jag älskar att jobba men tiden med barnen är för mig mer värdefull än pengarna och jag har sett till att ha möjlighet att välja. Det kräver en och annan uppoffring (ingen familjesemester i år bland annat) men för mig, just nu, är det värt det. De dagar jag behöver jobba extra så har vi dessutom fenomenala föräldrar från både mitt och Johans håll som mer än gärna ställer upp som barnvakter. Guld!

 

2. För att det ska vara möjligt att åstadkomma mer på kortare tid kräver det att jag ägnar min tid åt det jag hanterar bäst och delegerar bort det som jag antingen är dålig på eller som äter för mycket av min tid. Jag berättade redan att Malena sköter gradering av mina mönster. Det samarbetet har redan sparat mig otaliga timmar och är då en tjänst värd att betala för. Ett annat arbetsmoment jag delegerat bort är att printa ut alla mönster. Tidigare ritade jag själv igenom dem förhand, var storlek för sig. Förbannat jobbigt. I dagens läge printar jag de flesta mönstren som gigantiska affischer hos Fotosto, lokala grafiska byrån. Det kostar, men inte mycket, och sparar mig tid som kan förvaltas bättre. Snubbarna där känner mig dessutom vid det här laget och vet hur jag vill ha det. 

Jag letar ständigt fler arbetsmoment att delegera till andra som gör det bättre eller effektivare men det gäller även att hitta rätt samarbetspartners, långsiktiga sådana, eftersom det kan ta ett tag att hitta ett system som fungerar för båda parter. Jag är gammalmodig på det viset, att jag gärna jobbar med samma person, helst ansikte mot ansikte.

3. Det finns tusen och en hjälpmedel i dagens läge. Bara för att jag är en smula (jätte) gammalmodig så betyder det inte att jag ska ge upp helt och hållet. Den senaste tiden har jag ansträng mig för att hitta rätt appar att jobba med. Ja alltså det fanns en tid för inte alls länge sedan som alla mina appar rymdes på första sidan av skärmen. Tydligen är det ovanligt.

Inser att det finns massor här att utforska och ta hjälp av. Planoly för instagram har underlättat mycket då flödet via appen kan planeras på lång sikt och inläggen tidsinställas. Anteckningarna på telefon har jag även börjat använda mer flitigt för att genast skriva ner viktiga saker eller idéer, och OneDriven är numer kopplad till min telefon så att allt material vad gäller företaget finns lättillgängligt – bilder, måttlistor, blanketter… Andra appar som är bra?

Sedan har jag även registrerat ett Google analytics konto. Jag har faktiskt inte haft ett hittills eftersom jag aldrig varit intresserad av statistik och antal klick. Ingen tvättäkta entreprenör med andra ord. Målet är nu att kunna kanalisera vilken marknadsföring som funkar och genererar besök till nätbutiken, så att jag inte slösar tid, energi och pengar på fel sorts marknadsföring.

4. Nytt för i år blir därför också att hitta personer som kan hjälpa mig med den biten, marknadsföring. Det finns många som är skitduktiga på det här med att fota outfits och skapa visuellt tilltalande helheter – jag sysslar helst med annat – och första steget är därför att hitta några ambassadörer för e/s design. Häääär är jag borttappad. Men det ska gå. Jag lär mig! Nästa vecka har jag två möten vad gäller detta.

5. Den femte och kanske största förändringen är hur jag ser på produktionen av mina produkter. Tidigare har allting tillverkats på beställning, det vill säga efter att en produkt är köpt. Detta betyder att inga produkter blir över och att jag inte behöver ha grymma tyglager som kostar mig pengar. Vad jag däremot märkt är att vissa storlekar och färger säljer mer än andra och att många kunder handlar i sista minuten (dagens melodi med snabba leveranser). Tidtabellen blir då tight, då min leveranstid är 10-15 arbetsdagar. 

Eftersom jag under åren har lyckats jobba fram ett hyfsat bra tyglager – nästan tusen meter som bäst – har jag nu möjlighet att sy de populäraste modellerna i lager. Detta påskyndar inte endast leveranstiden (införa expressleverans?) utan effektiverar även min produktion eftersom jag kan serietillverka. Tro det eller ej men det går nästan lika fort att sy fyra klänningar som att sy två. Varför? Jo, arbetsförloppet är detsamma men jag ägnar bara en liten stund extra vid varje moment. Ska återkomma med den arbetsprocessen eftersom det blir en roman i sig. 

Så ja, det finns att göra.  Jag har märkt att problem ofta kan lösas och man tittar på dem från ett helt annat håll. Inte hysteriskt petar på själva problemet utan tänker om helt och hållet. Sambon är bra på det viset, då han konstant pushar mig att tänka större medan jag själv gärna låser in mig i studion och jobbar där helt för mig själv. Vi landar någonstans mitt emellan.

Attans vilket roligt år det kommer att vara!

 

Vårväder och Isa Blouse

Jamen HEJ SOLEN hur härligt är inte detta väder. Äntligen äntligen sol! Dessutom råkar vi ha ledig helg, hela familjen, vilket händer extremt sällan. Så vi maxar och njuter. Energin från solen är välbehövlig, då jag haft intensiva arbetsveckor i kombination med extremt dåligt sömn.

På torsdagen då jag körde hem från en jobb-grej i Helsingfors kändes det som om min kropp helt tömts på energi. Tom på insidan. Var tvungen att stanna halvvägs och äta, var så slut i kroppen. Charlie är inne i någon fas där han skriker om nätterna. Jag orkar med mycket och har inget emot ett högt tempo, men det blir svårt när återhämtningen inte existerar. Sex timmars nätter med tre avbrott. Ej hållbart. Vi ska hänga hos mina föräldrar ikväll. Kanske jag stannar övernatten, själv. Som ett litet barn.

Något som också får mig på gott humör, utöver vädret, är nya Isa Blouse. Det är en utveckling från Cassandra Blouse men med halvtransparent mesh ärm. Ett par skräddade byxor till och klackar så har vi min definition på ultimat festklädsel. I skrivandets stund kommer jag på att en crop top version med kort mesh är vore fantastiskt till sommaren. Ska förverkliga det.

Nu behöver jag bara en fest att gå på.

Isa Blouse, nu tillgänglig i nätbutiken.

I kommersiellt samarbete med e/s design.