Favoritmaterialet i kläder – lyocell

Jag besökte lokala klädbutiken Canny igår för att hitta kläder till ett samarbete och blev väldigt väldigt väldigt glad över att hitta så mycket lyocell i deras sortiment! Vad är lyocell kan man då fråga sig?

Lyocell är en relativt ny textilfiber som nådde marknaden år 1991 och hör till gruppen regenatfibrer. Byggstenen för dessa fibrer är cellulosa, alltså trämassa av något slag, och för lyocell användas ofta snabbväxande träd som eukalyptus eller bokträ. Cellulosan bryts ned till en sorts pasta som trycks ut till långa fibrer, likt strålarna i en dusch, som sedan kan spinnas till trådar och vävas till tyg. Denna process kräver en hel del kemikalier men det fina med lyocellen är att det kemiska kretsloppet är slutet, det vill säga 99% av kemikalierna kan användas flera gånger, och lyocell har därmed klassats som lite av en ”ekofiber”.

Notera att tencel är samma sak som lyocell men ett skyddat varumärke som ägs av det österikiska företaget Lenzing. De garanterar att hela processen är så energi- och kemikaliesnål som det för närvarande går. Huippu!

Utöver de ekologiska fördelarna känns lyocell väldigt behagligt mot kroppen, har ett vacker fall och är ändå slitstark. Den skrynklar inte lika mycket som viskos, torkar snabbare än bomull och suger även bra upp fukt. Jag kan egentligen inte hitta en enda negativ egenskap och lyocell är den bästa fibern på marknaden just nu om ni frågar mig. Håll med andra ord utkik efter lyocell och tencel. Det kommer jag att göra, både vad gäller kläder och tyger till min egen verksamhet.

En del plagg i detta material har jag redan i garderoben och en lju-huuvlig klänning i lyocell kom jag även hem med från Canny – återkommer med den, kanske redan imorgon – och tror att vi kommer att se allt mer lyocell i butikerna inom kort. 

 

 

Kärringen mot strömmen

Klädtips till alla Raseborgare! Klädbutiken Canny i Karis/Ekenäs har födelsedagserbjudande nu under helgen (3-9.3.2019). Ta tre betala för två, samt en hel del på grym rea. Och då menar jag grym.

Jag brukar inte fokusera på priserna vad gäller kläder eftersom det ofta leder till eländiga köp men den här gången kunde jag, just på grund av huippu priset, unna mig ett par likadana byxor som jag redan har – dock i två storlekar större och därmed en mer avslappnad passform. Ja jag brukar ju uppmana folk att köpa dubbletter av plagg man tycker om. Dessa byxor är orsaken till att jag åter igen använder blåa jeans, efter sisådär åtta års paus. Det handlar, uppenbarligen, om att hitta rätt modell för sin kropp och jag tackar modet som är så pass mångsidigt i dagens läge. Raka momjeans med medelhög midja är tydligen det som jag trivs i (modellen Anna från Vero Moda – underbar för raka kroppar). Extra roligt att jag kan köpa dem lokalt. 

Otippat nog köpte jag även en glittrig volangtröja. Säg mig hur glad blir man inte av glitter? Glädjande även att många glitterplagg nuförtiden består av viskos och därför är behagliga att bära (denna 64% viskos, en glitter t-skjorta jag köpt tidigare även den i viskos). Jag har hittills undvikit volanger eftersom det varit en sådan dunder trend. Kanske inte för att jag ogillar att vara trendig (eller jo lite) men främst för att jag vet att det finns en risk att det förblindar mitt eget omdöme och smak. Det är alltså inte trenden i sig jag är emot. Det är vad den symboliserar och resulterar i som jag inte vill stå bakom.

Så NU när volangerna är på utmarsch – och jag fortfarande gillar dem – så kan jag passa på att köpa det ingen annan längre vill ha (skrämmande att tänka vart alla volanger annars hamnar?). Jag tror det går under kategorin kärringen mot strömmen.

 

Prislappar som påverkar omdömet

Kängor inför nästa vinter- check!

Jag har sagt det förr, kanske lite för många gånger, men jag säger det igen – när det gäller konsumtion av kläder och skor är det fiffigt att vara förutseende.

Igår när jag var på väg till loppis med kidsen råkade jag se att lokala skobutiken Wild Shoe här i Karis har -50% på alla vinterskor. Inte illa. Mina gamla vinterskor är fortfarande hela och fina då jag regelbundet behandlat dem med fett, men tidigare i vinter när det blev ohyggligt kallt märkte jag att de inte har samma förmåga att bevara värmen längre. Inte konstigt, efter sex års användning i både kyla och slask.

Läge för ett par nya och inget mig emot om jag då hitta ett par till ett bra pris.

Innan jag ens gick in i butiken, med kidsen i släptåg, så påminde jag dock mig själv om mina kriterier för ett par nya vinterskor: tjockt traktorbotten (kylan kommer underifrån), skinn på insidan, lätta att dra på (småbarnsmamma ytterligare några år, tar mig inte tiden att knyta) äkta läder samt snygga i mina ögon, såklart. Sedan är jag kinkig med passformen – de ska sitta tight.

Det är värt att rabbla upp dessa kriterier på förhand eftersom skyltar som skriker -50% lätt kan påverka ens omdöme. Låter fånigt, men är alldeles för ofta exakt det som händer. Jag gissar att de flesta av oss någon gång hållit i låt oss säga ett par skor som är bra på alla sätt men kanske pikilite klämmer på tån, eller har aaaaningen för hög klack. I övrigt perfekta. Prislappen säger -50% och då inleds en sorts debatt i huvudet där vi försöker övertala oss själva varför dessa skor ändå är värda att satsa på.

Näij. En sådan debatt resulterar ofta i felköp. Argumentera emot! Och håll fast vid dina kriterier! De finns där av en orsak. Dessutom finns det en miljard andra skor. Du hittar de perfekta förr eller senare. 

I det här fallet uppstod ingen diskussion. Det fanns inga om och men vad gäller dessa svarta Tamaris boots så jag kan nu i allsköns ro invänta nästa vinter utan att frysa om fötterna. Fint så. Och ännu större är tillfredsställelsen då jag lyckats handla lokalt. Gör gärna det du också. 

 

Och nej till loppis kom vi aldrig. Charlie kakka ner sig.

Tamaris vinterskor från Wild Shoe i Karis.  De har som bäst -50% på alla vinterskor. Har själv utveckla en förkärlek för nubuck läder, där ytan är uppslipad. 

 

Shoppa smart – rubba inte ett vinnande koncept

När det gäller shopping har många en påtvingad uppfattning om att man ska prova nytt och behöver ”omväxling”. Visst, ibland. Om du fastnat i en stil du inte trivs i och känner dig tråkig i dina kläder. Men om du känner dig fin och bekväm i dem så är hela idén med omväxling bara… onödig. Strunta i den. Det viktigaste är att du trivs. Har jag använt och älskat en produkt så ser jag därför till att ersätta den med något identiskt. Gärna innan den gamla kastas. Jag har gått så lång att jag ofta köper dubbletter av samma plagg, främst byxor men även löpskor. Så extrem behöver man kanske inte vara men skor är ett väldigt bra exempel där man gärna ska fortsätta med en modell som funkat bra både vad gäller färg, form, material och klackhöjd.

Det är exakt det jag gjorde med mina vardagstossor. Reste till Polen med ett par vita med silvriga detaljer på fötterna, ett par tossor som jag älskat och använt konstant i två år även om de köptes begagnat. Vemodigt att göra sig av med dem men hälen på insidan var söndersliten. Därför såg jag till att ersätta dem med ett liknande par. Pumas outlet i Gdansk levererade. Samma färgskala, samma användningsområde och det är därför väldigt sannolikt att dessa blir nya favoriter.

De gamla blev i en roskis i Gdansk.

Bikini av återanvänt material

Högt på önskelistan innan vår semesterresa var en ny bikini tillverkad av återanvänd plast. Det är så huisigt härligt att flera företag nappat på det här med att återanvända och göra helt nya produkter av gammalt, inte endast göra om. Jag tror att det kommer bli en stor grej inom klädproduktion inom snar framtid och tog häromveckan beslutet att spara allt restmaterial som blir över från mig egen produktion. Den dagen ett företag kan tänkas behöva sådant material så får de mina säckar gratis.

Tillbaka till bikini. Hittade många företag som gör badkläder av återanvänt plats (lista nedan), då ofta av gamla fisknät från haven vilket ju känns synnerligen passande, men det gäller ju också att hitta något som passar ens egen smak och kropp. Själv var jag ute efter en modern men barnvänlig variant. Ligger inte så mycket på en solstol nuförtiden, om vi säger så. Min favoriter fanns hos Vitamin A, speciellt denna, men eftersom företaget ligger i Kalifornien så tillkommer tullagvift på 80 € och slutsumman lite för saftig.

Jag fick ge upp idén till resan och nöja mig med en vanlig överdel från HM (som visade sig vara suverän), och gamla bikinibyxor. Men jag avvaktar och gissar att det redan nästa år dykt upp fler företag med samma nisch. Listar de företag jag letade på nedan, ifall även du är ute efter en ny bikini i återanvänt material. Om inte annat så är det ett bra samtalsämne på stranden. Och dela gärna med dig om du känner till andra företag (gärna inom Europa) som tillverkar bikinin av gammalt plast. Undertecknad är ohyggligt intresserad.

 

PS. Snygga och enfärgade UV-dräkter till barn – där hade vi en företagsidé! Finns endast spräckliga skrikiga grejer i butikerna. 

Ribbat under

Jag vill tipsa om klädesplagget som har en central roll i mitt liv – det ribbade linnet.

Vi vet alla att det här med lager på lager är fiffigt, speciellt då det är kallt. Lager handlar om att lätt kunna anpassa kläderna och ta av sig när man kommer inomhus, men det handlar även om att baka in lager av luft i kläderna. Ribbade plagg har en randig struktur (varannan maska stickas avig) vilket blir som små luftfickor mot kroppen. Denna luft värms sedan upp av kroppen och reglerar temperaturen och därför känns ribbade plagg väldigt behagliga temperaturmässigt.

Men det finns en annan orsak till att jag använder ribbade linnen. Tackvare den randiga strukturen så anpasslig sig ribbat efter kroppen väldigt bra och slätar ut istället för att snörpa åt som ett korvskinn, vilket ett traditionellt trikålinne har en tendens att göra. Ett slätt trålinne ligger även för tätt mot huden och värmeregleringen blir därför inte lika bra. Svettigt när du går till bussen. Det, och så får jag helt enkelt angst när något spänner.

Mina ribbade linnen köper jag från HM – inga spetskanter eller krusiduller – och dessa på bild har varit i användning i 4 år (!). Hade tänkt fylla på med fler meeeeen allt är slutsålt på nätet. Voi voi.

Är du som jag, känslig för åtsittande kläder, så kan jag varmt rekommendera kläder med ribbstruktur. Speciellt närmast huden.

Klädbytarkaffet och klädkategorier

I söndags var det då dags för vårt klädbytarkaffe! Nio kvinnor samlades hemma hos mig, snarvlade, drack kaffe och hittade ny-gamla kläder att ta med sig hem. Najs på alla sätt. Hittade själv några pärlor men blev framför allt av med sådant jag inte längre använder vilket är förvånansvärt skönt.

En diskussion som kom upp är det här med kläder för olika tillställningar. Vardagskläder. Gå-bort/jobb kläder. Festkläder. Finkläder. Tidigare fanns inte så tydliga gränser mellan dessa olika kategorier för min del. Jobbkläderna kunde lika väl användas till fest genom att endast byta ut skor och accessoarer. Fint så.

Meeeeeen så kom livet med barn och förändrade allt. Visst hade jag räknat ut att barn innebär kladd men att tröjan skulle vara nersnorad eller full med grötfläckar en nanosekund efter jag tagit den på mig – det var jag inte beredd på. Från att ha tvättat två maskiner egna kläder i månaden (fick sällan ihop en hel maskin) så går nu tvättmaskinen väldigt ofta, vilket även det sliter på kläderna ohyggligt mycket. Därför har det blivit väldigt mycket viktigare för mig att kategorisera kläderna så att det finns något kladd-fritt att ta på mig nu och då. Det händer ju att jag rör mig bland folk.

För mig är kategorin med vardagskläder störst och där är även slitaget högt. Ligga på golvet. Barn i famnen. Fläckar. Tvätta. Det mesta i denna kategori köper jag därför begagnat, även till barnen. Collegetröjor tål sjuhundra tvättar och i leggings vågar jag även gå ut med vagnen då jackan är lång. Praktiskt. Inte alltid vackert. Eftersom jag oftast jobbar ensam använda dessa kläder även på jobbet. Försöker undvika långkalsare där men ibland händer det.

Sedan har jag byggt upp en sparsam gå-bort kategori med plagg som jag kan ta på mig då vi vistas annanstans än hemma. Några tröjor och blusar. Tre par byxor. Sådant som jag låter bli att nöta hemma eller på jobbet och då även undviker att tvätta sjuttontusen gånger. Sedan är jag kanske lite tråkig vad gäller festkläder eftersom mina gå-bort kläder och festkläder är samma sak. Byter endast skor och kanske kastar på ett par örhängen. Dessa kläder övergår oberoende i något skede till vardagskläder när de blivit slitna.

Sista kategorin, finfest. Ärligt talat minns jag inte när jag senast gick på finfest. Ett bröllop sommaren 2016 kanske? Tragiskt. Denna kategori är inget problem numer eftersom jag alltid kan plocka någon av mina egna klänningar från e/s design. Praktisk arbetsförmån. Synd så händer det sällan.

Sedan har jag ytterligare en kategori som heter greja-på-gården kläder. Jeans som får ta en omgång målfärg och tröjor som får bli leriga av diverse trädgårdsprojekt. Jag gillar att dona utan att vara aktsam.

Så ser mina huvudsakliga klädkategorier ut men din fördelning är kanske annorlunda. Jag menar, bor man i höghus behövs knappast greja-på-gården kläder. Jobbar du med kundbetjäning behöver du däremot betydligt mer gå-bort kläder. Det är alltså fiffigt att notera det egna behovet och fylla på kläder i den kategori där det finns brister. Ofta blir det nämligen så, att vi ständigt köper samma saker och missar att köpa det som egentligen behövs. Minns hur min pappa svor hemma när familjen skulle på finfest och alla ungar (främst jag) gnällde att vi inte hade nåt att ta på oss. Helt klart miss i anskaffningen där. Eller bara kinkiga ungar.

Dessutom kan detta kategoriserande resultera i att du använder även de där halv-bra plaggen. Man behöver ju inte nödvändigtvis använda håliga långkalsonger hemma (note to self) utan de där gå-bort byxorna som blivit lite för slitna kan användas hemma. Så vågar man öppna dörren när det knackar på utan att skrämma slag på folk.

Notera behovet. Skanna igenom din egen garderob. Kategorisera. Och köp nytt där det behövs. Då har du alltid något att ta på dig. Till alla tillfällen.

OEKO-tex

I somras böt jag som bekant tygleverantör och nu när vi känner varandra och utvecklat en bra kontakt så är jag mer än nöjd. Kommunikationen är smidig och möjligheterna många men framför allt är tygernas kvalitet konsekvent och färgerna stämmer överens med färgkartan. Fallet är fint, glansen lämplig och tygerna i övrigt härligt att jobba med. Som pricken över i:et är tygerna OEKO-tex  märkta. Detta innebär kort sagt att tygerna blivit testade för farliga substanser och försäkrar att det under tillverkningsprocessen inte använts otillåtna ämnen.

Målet är att i framtiden jobba med endast ekologiska tyger men sådana möjligheter har jag inte just nu (svårt att hitta rätt kvalitet, kräver stora inköp direkt från fabrik). Men detta är ett litet steg på vägen.

Detta är såklart en positiv detalj som bör lyftas fram och jag har därför idag lagt till bilden ovan vid alla produktbilder i nätbutiken. Något som borde har gjorts för evigheter sedan men bara blivit hängande. Det händer lätt att man som företagare glömmer att lyfta fram de positiva detaljerna med verksamheten och tar dessa som en självklarhet, eftersom jobbet med det egna företaget är så intensivt. Kom ihåg att ingen vet det du inte berättar.

Bilden fotade jag på 5 minuter hemma på vardagsrumsbordet. En så enkel sak som ändå beskriver något positivt.

Läs mer om OEKO-tex här.