Ribbat under

Jag vill tipsa om klädesplagget som har en central roll i mitt liv – det ribbade linnet.

Vi vet alla att det här med lager på lager är fiffigt, speciellt då det är kallt. Lager handlar om att lätt kunna anpassa kläderna och ta av sig när man kommer inomhus, men det handlar även om att baka in lager av luft i kläderna. Ribbade plagg har en randig struktur (varannan maska stickas avig) vilket blir som små luftfickor mot kroppen. Denna luft värms sedan upp av kroppen och reglerar temperaturen och därför känns ribbade plagg väldigt behagliga temperaturmässigt.

Men det finns en annan orsak till att jag använder ribbade linnen. Tackvare den randiga strukturen så anpasslig sig ribbat efter kroppen väldigt bra och slätar ut istället för att snörpa åt som ett korvskinn, vilket ett traditionellt trikålinne har en tendens att göra. Ett slätt trålinne ligger även för tätt mot huden och värmeregleringen blir därför inte lika bra. Svettigt när du går till bussen. Det, och så får jag helt enkelt angst när något spänner.

Mina ribbade linnen köper jag från HM – inga spetskanter eller krusiduller – och dessa på bild har varit i användning i 4 år (!). Hade tänkt fylla på med fler meeeeen allt är slutsålt på nätet. Voi voi.

Är du som jag, känslig för åtsittande kläder, så kan jag varmt rekommendera kläder med ribbstruktur. Speciellt närmast huden.

Klädbytarkaffet och klädkategorier

I söndags var det då dags för vårt klädbytarkaffe! Nio kvinnor samlades hemma hos mig, snarvlade, drack kaffe och hittade ny-gamla kläder att ta med sig hem. Najs på alla sätt. Hittade själv några pärlor men blev framför allt av med sådant jag inte längre använder vilket är förvånansvärt skönt.

En diskussion som kom upp är det här med kläder för olika tillställningar. Vardagskläder. Gå-bort/jobb kläder. Festkläder. Finkläder. Tidigare fanns inte så tydliga gränser mellan dessa olika kategorier för min del. Jobbkläderna kunde lika väl användas till fest genom att endast byta ut skor och accessoarer. Fint så.

Meeeeeen så kom livet med barn och förändrade allt. Visst hade jag räknat ut att barn innebär kladd men att tröjan skulle vara nersnorad eller full med grötfläckar en nanosekund efter jag tagit den på mig – det var jag inte beredd på. Från att ha tvättat två maskiner egna kläder i månaden (fick sällan ihop en hel maskin) så går nu tvättmaskinen väldigt ofta, vilket även det sliter på kläderna ohyggligt mycket. Därför har det blivit väldigt mycket viktigare för mig att kategorisera kläderna så att det finns något kladd-fritt att ta på mig nu och då. Det händer ju att jag rör mig bland folk.

För mig är kategorin med vardagskläder störst och där är även slitaget högt. Ligga på golvet. Barn i famnen. Fläckar. Tvätta. Det mesta i denna kategori köper jag därför begagnat, även till barnen. Collegetröjor tål sjuhundra tvättar och i leggings vågar jag även gå ut med vagnen då jackan är lång. Praktiskt. Inte alltid vackert. Eftersom jag oftast jobbar ensam använda dessa kläder även på jobbet. Försöker undvika långkalsare där men ibland händer det.

Sedan har jag byggt upp en sparsam gå-bort kategori med plagg som jag kan ta på mig då vi vistas annanstans än hemma. Några tröjor och blusar. Tre par byxor. Sådant som jag låter bli att nöta hemma eller på jobbet och då även undviker att tvätta sjuttontusen gånger. Sedan är jag kanske lite tråkig vad gäller festkläder eftersom mina gå-bort kläder och festkläder är samma sak. Byter endast skor och kanske kastar på ett par örhängen. Dessa kläder övergår oberoende i något skede till vardagskläder när de blivit slitna.

Sista kategorin, finfest. Ärligt talat minns jag inte när jag senast gick på finfest. Ett bröllop sommaren 2016 kanske? Tragiskt. Denna kategori är inget problem numer eftersom jag alltid kan plocka någon av mina egna klänningar från e/s design. Praktisk arbetsförmån. Synd så händer det sällan.

Sedan har jag ytterligare en kategori som heter greja-på-gården kläder. Jeans som får ta en omgång målfärg och tröjor som får bli leriga av diverse trädgårdsprojekt. Jag gillar att dona utan att vara aktsam.

Så ser mina huvudsakliga klädkategorier ut men din fördelning är kanske annorlunda. Jag menar, bor man i höghus behövs knappast greja-på-gården kläder. Jobbar du med kundbetjäning behöver du däremot betydligt mer gå-bort kläder. Det är alltså fiffigt att notera det egna behovet och fylla på kläder i den kategori där det finns brister. Ofta blir det nämligen så, att vi ständigt köper samma saker och missar att köpa det som egentligen behövs. Minns hur min pappa svor hemma när familjen skulle på finfest och alla ungar (främst jag) gnällde att vi inte hade nåt att ta på oss. Helt klart miss i anskaffningen där. Eller bara kinkiga ungar.

Dessutom kan detta kategoriserande resultera i att du använder även de där halv-bra plaggen. Man behöver ju inte nödvändigtvis använda håliga långkalsonger hemma (note to self) utan de där gå-bort byxorna som blivit lite för slitna kan användas hemma. Så vågar man öppna dörren när det knackar på utan att skrämma slag på folk.

Notera behovet. Skanna igenom din egen garderob. Kategorisera. Och köp nytt där det behövs. Då har du alltid något att ta på dig. Till alla tillfällen.

OEKO-tex

I somras böt jag som bekant tygleverantör och nu när vi känner varandra och utvecklat en bra kontakt så är jag mer än nöjd. Kommunikationen är smidig och möjligheterna många men framför allt är tygernas kvalitet konsekvent och färgerna stämmer överens med färgkartan. Fallet är fint, glansen lämplig och tygerna i övrigt härligt att jobba med. Som pricken över i:et är tygerna OEKO-tex  märkta. Detta innebär kort sagt att tygerna blivit testade för farliga substanser och försäkrar att det under tillverkningsprocessen inte använts otillåtna ämnen.

Målet är att i framtiden jobba med endast ekologiska tyger men sådana möjligheter har jag inte just nu (svårt att hitta rätt kvalitet, kräver stora inköp direkt från fabrik). Men detta är ett litet steg på vägen.

Detta är såklart en positiv detalj som bör lyftas fram och jag har därför idag lagt till bilden ovan vid alla produktbilder i nätbutiken. Något som borde har gjorts för evigheter sedan men bara blivit hängande. Det händer lätt att man som företagare glömmer att lyfta fram de positiva detaljerna med verksamheten och tar dessa som en självklarhet, eftersom jobbet med det egna företaget är så intensivt. Kom ihåg att ingen vet det du inte berättar.

Bilden fotade jag på 5 minuter hemma på vardagsrumsbordet. En så enkel sak som ändå beskriver något positivt.

Läs mer om OEKO-tex här.

5 tips för en mer hållbar klädkonsumtion

Igår eftermiddag fick jag spontanbesök av Gunilla från Yle som ville göra en snabb radiointervju inför kvällens samtal om kläder i Ekenäs.

Gunilla frågade bland annat om jag kan ge fem tips för en mer hållbar klädkonsumtion. Missade du programmet på Yle Västnyland i morse så kan jag kortfattat bjussa på dem här:

  1. Analyser dina behov. Vi alla lever olika liv och har därför inte samma behov av kläder, även om reklam dagligen försöker berätta åt oss vad vi behöver. I praktiken kan detta betyder att jag personligen äger en enda kavaj, som använda max en gång om året, men däremot fyra par utebyxor i olika tjocklekar, anpassat för småbarnsliv i liten stad.
  2. Identifiera din stil. Då menar jag inte endast utseendet på kläderna utan även silhuetten och detaljer. Diggar du tighta brallor? Fickor med blixtlås? Långa koftor? Ett specifikt material? Favvofärg? Det är okej att köpa mer av sådant, om du använder det och trivs i det. Det är bra om man lär sig känna igen ”kortvariga förälskelser”. Dessa förälskelser avtar fort och blir ofta sedan orörda i skåpet. Satsa på mer långlivade förhållanden till kläder.
  3. Kolla materialsammansättningen, innan du ens provar plagget. I provrummet brukar förälskelsen slå till så det lönar sig att inte ens prova sådant som är av dåligt material. Och vad är då dåligt material? Här skulle jag kunna skriva en hel bok och det är inte så lätt att veta, men sammanfattar det hela med att uppmaningen att undvika 100% syntet  i dina vardagskläder. Främst för att det är otrevligt för dig att bära (svettigt, elektriskt), men även är negativt för miljön både att producera och i slutänden kassera.
  4. Rör på dig i provrummet! Illa sittande kläder blir ingen lycklig av. Inget är mer frustrerande än ett par byxor som inte hålls uppe eller en BH som skaver. Sådana missar går lätt att undvika genom att prova plaggen ordentligt. Avskyr du provrum? Prova hemma, men se till att returnera om plagget inte passar.
  5. Köp flera likadana produkter. Detta kan vara ett udda tips, men om du hittar något du gillar väldigt mycket och som verkar hålla bra i både användning och tvätt – återvänd till butiken och köp ett exemplar till! Genast, innan de tar slut. Jag gör ofta detta med byxor och sparar det nyare paret till ”bättre tillfällen” medan det andra paret kan nötas till vardags. Då har jag länge användning av båda.

Sedan finns det tusen och en saker att tillägga. Vara förutseende. Köpa begagnat. Materialblandningar… Om du vill veta mer så kommer jag att finnas med på Emmaus samtal om kläder i ikväll och prata om detta, kl. 18-20 i Ekenäs Bibliotek/ Aulan.  Kvällens tillställning är en del av en serie samtal om hur vi kan bidra till en mera hållbar framtid, arrangerat av Emmaus. Bara att droppa in och delta i diskussionen!

Tre klänningar på slottsbalen

Slottsbalen var det ja. Om endast drygt en vecka (!) firar Finland 100 år och efter gårdagens provningar klarnade det att ytterligare en av mina klänningar högst sannolikt kommer att dansa på balen i år. Tre e/s design klänningar på slottsbalen 2017 med andra ord. Så himla roligt!

Det är viktigt för mig att hålla mig till konceptet med multifunktion och slowfashion. Alla tre klänningar är därmed multifunktionella och kan bäras på flera sätt. Jag gör inte några spektakulära konstverk, då tanken är att klänningarna ska användas även efter balen, men det är väldigt roligt när mina existerande klänningsmodeller kan sys i ett festligare tyg med några små justeringar och voilà, så är vi redo för finfest!

Maarit Feldt-Ranta kommer att bära en helt ny klänningsmodell som jag länge ruvat på men inte haft tid att förvekliga. Detta blev ett ypperligt tillfälle och en mer vardaglig version av Maarits klänning kommer alltså att säljas i nätbutiken till våren. Arbetet med mönsterkonstruktion och prototyp och gradering i olika storlekar är ju nu redan gjort. Maarit är förresten fantastisk på många vis, även då det gäller att designa klänning. Positiv och öppen för alla förslag men rakt på sak. Det gillar jag skarpt. Blir suveränt!

På söndag borde allt vara klart.

En hemlis – målet är att någon gång själv gå på slottsbalen iklädd egen kreation och inbjuden för mitt arbete inom klädbranschen. En kan ju alltid drömma.

Varför undvika torktumling

En testklänning har hängt på tork sedan lördagen. Den är ännu fuktig. Undvik torktumling står på det nämligen på tvättråden i de klänningar jag tillverkar. Varför då kan man undra. Jo, detta har med slitage att göra.

De flesta tyg bildar mer eller mindre noppor på ytan, även kallat pilling. Vad och hur detta uppstår har jag skrivit tidigare här. Noppor mäts i en skala på 1-5 där 5 är bäst, det vill säga tyger noppar sig inte alls. Som designer inom textilbranschen skulle jag gärna jobba med endast sådana tyget men det är och förblir en utopi. Det är ofta syntetmaterial och plastiga tyger i grov kvalitet som har talet 5 vad gäller noppor. Dessutom är det väldigt sällan leverantörerna redovisar dessa tal och tester så jag vet sällan var på skalan mina tyger landar. Jag får helt enkelt testa mig fram själv. En annan intressant detalj är att samma tygkvalitet men i olika färger kan noppa sig olika. Huvudvärk för mig som tillvekare, med andra ord.

Men till saken – de tyger jag använder som bäst klarar sig riktigt bra va gäller noppor. Den största orsaken till noppor är då tyg gnids mot tyg i torrt tillstånd, främst då klänningarna användas (t.ex. med en jacka utanpå). Det är även därför jag personligen är lite av en motståndare till torktumling. I en torktumlare gnids tygerna otaliga gånger mot varan, mot slutet i torrt tillstånd, vilket ”river” upp noppor. En annan orsak är att viskos, lik som många andra tyger i dagens läge, inte tål värme bra och riskerar att krympa i torktumlaren.

Jag förstår det praktiska i att torktumla och i stora hushåll kanske det är oundvikligt. Vissa klädesplagg och textilier rekommenderas till och med att torktumlas, som exempelvis dunjackor (så att dunet inte klumpar ihop sig). Men om du vill att din kläder ska leva länge och bibehålla en fin yta så rekommenderar jag att skippa torktumling och hängtorka kläderna, gärna utomhus så sköter vinden en del av strykandet också och gör kläderna mjukare (akta direkt solljus dock då det kan bleka kläderna).

Den mörkröda Nicolie maxi klänningen här på bilden är tvättad i maskin tre gånger för att testa slitaget. Jag använder handtvättprogrammet, vilket innebär 30 grader, färre sköljomgångar och mild centrifug. Den torkas sedan i plant läge över en torkställning så att tyget inte töjs ut av vikten. Minimalt med noppor har bildats och på längden har klänningen krympt endast en centimeter mitt bak – inget mitt fram – efter strykning (viskos måste strykas ordentligt för att återfå sin form). Det mellangråa tyget i samma kvalitet upplever jag  däremot att noppar mer och jag har därför låtit bli att lansera den färgen innan den testats ordentligt. Visar den sig inte hålla måttet så skippar jag den färgen, helt enkelt.

Summa sumarum – noppor är i de flesta fall oundvikliga men vi kan minimera mängden genom att ta hand om kläderna på rätt sätt och undvika onödigt slitage. Ingen torktumlare i vårt hus med andra ord. Tackar istället mommo som alltid tvättar mina dunjackor.

Ni som torktumlar, vad är era erfarenheter?

Välj mössa med omsorg

Åter igen är det läge att plocka fram mössor och halsdukar då temperaturen sjunker. Själv investerade jag i en fin halsduk senaste vintern och mössor har mommo stickat åt mig, flera stycken.  Befinner mig hos dem som bäst faktiskt, mormor och morfar i Kimito, och medan kidsen vilar bläddrar jag i senaste numret av finska ELLE.

Det gläder mig att där tipsas om mössor gjorda i naturfiber. Tror detta är något jag återkommer till varje år, nämligen att lägga lite extra krut på just halsdukar och mössor och se till att inte köpa syntet.

Varför då? Det finns många orsaker men ELLE plockar fram de väsentligaste. Syntetmaterial gör håret elektriskt vilket ju är grymt irriterande när mössan väl ska av. Det andra är att syntet inte har nära på lika bra värmande egenskaper som naturfibrer. En mössa i akryl eller polyamid (syntet) är mer av ett vindskydd, medan en mössa i någon form av ull eller hår (ylle, alpacka, mohair, kashmir…) har värmande egenskaper. Och det är ju det mössan och halsduken sist och slutligen är ämnad för – att hålla dig varm.

Budgetkedjorna tillverkar ofta mössor och halsdukar i syntet, tyvärr. Men bland ELLES tips hittas både alpacka mössa från Pieces 20 €, och ullmössa från WEEKDAY 25 €. Hurra! 

Intressant fakta är dessutom att över 70% av värmen som avges från kroppen avlägsnas via huvudet vid kalla temperaturer. Det är med andra ord huvudet och halspulsådern du ska värma med bra mössa och halsduk om tårna är kalla.

Föreläsning i Åbo

Nästa vecka gör jag en nostalgisk tågfärd tillbaka till min studieort Åbo. På torsdagen ska jag nämligen hålla en Kläder och Kvalitet föreläsning i Luckan i Åbo. En inspirationsföreläsning där jag lovar att även bjussa på konkret fakta och tips. Exempelvis: när är det okej med polyester? Varför ska torktumling undvikas? Vad är regenatfibrer?

Jag gissar att det blir en intim tillställning med möjlighet att ställa tusen och en frågor. Kom med! Eventet är gratis och anmälning görs här (skrolla neråt på sidan).

Festklädseln – värt att tänka på

Festsäsongen är på inkommande och även om 13 cm klackar är ett minne blott för mig personligen så vill jag vara lite tjusig till fest. Jag var till Helsingfors på tyginköp och bloggmöte igår och hann svänga in via Esprit, en av mina favoritbutiker. Budget, men ändå lite mer påkostad tillverkning känns det som. En glittrig t-skjorta är vad jag kom hem med.

Har du pengar, tid och intresse att köpa kläder och snappa upp trender – kör på det. Är du istället som jag, ute efter plagg som som funkar i flera år då budget och tid begränsar, så finns det några saker att tänka på vad gäller festkläder.

Det första jag själv tänker på är att undvika trender. Jag vill använda festplagg länge och om jag skulle satsa på en blus med exempelvis volang, som är superfint just nu, skulle den antagligen inte kännas aktuell mer om fyra år. Festkläder får därför gärna vara klassiska för min del. Vill jag snappa upp någon ny trend skulle jag göra det i vardagskläder istället, och använder det plagget intensivt den perioden.

Det andra att tänka på är materialet. Ofta kompromissar vi vad gäller festkläder och struntar i vad blusen eller klänningen är gjord av med ursäkten ”jag ska bara bära den ibland”. Visst. Men om du bara festar ibland, så vore det inte då skäl att festa i något bekvämt som inte framkallar svettningar eller elektriska stötar och får håret att stå på ända, vilket syntetmaterial gör, i synnerhet nu vid kallt väder. Försök undvika 100% syntet även om det är svårt då festkläder ofta är syntet. Men det går. Om inte – lägg en bomullstopp under så blir det inte lika elektriskt och svettigt. T-skjortan jag nappade är gjord i huvudsakligen viskos (regenatfiber=cellulosa=andas), invävt med lite glittrig metalltråd och 5 % elastan som bidrar till att plagget töjer. Jag kommer att tacka mig själv senare, när jag sitter på hemmafest med 25 pers. Eller på julafton med två kids i famnen.

Annat att tänka på är passform. Själv föredrar jag festkläder med lösare passform, alternativt plagg som töjer. Det är en ohyggligt stor fiilis-dödare när man är redo att åka iväg på party och ska ta på sig klänningen… som sitter för tight. Kroppen är svullen ibland, så är det bara, och då är det synd om festkläderna inte passar. En lösare passform tillåter dig att slappna av, äta och dricka utan att känna dig som en korv. Att pendla i vikt är även vanligt och då är det trevligt om festkläderna passar nästa år då vågen visar något annat.

Sedan föredrar jag själv kortärmat till fest. Jag svettas inte så mycket men får väldigt lätt varmt på grund av min pälsmössa på huvudet. Ska jag själv bära långärmat på fest måste håret vara uppsatt. Sedan blir jag lik som de flesta andra i det här landet väldigt blek vintertid (fuskar med Dove summer glow, om någon undrar) och ärmlöst kan då kännas lite naket. En kortare ärm funkar bäst tycker jag, eller ännu bättre – 2/3 ärm. Aldrig för påklätt. Aldrig för naket. Värt att tänka på.

Sist men inte minst – använd festkläderna även till vardags ibland. Med ett par jeans och en kofta kan man glittra även en torsdag.