Jag är företagare av egoistiska orsaker

Det är så länge sedan jag skrivit blogg att jag inte kom ihåg lösenordet till inloggningen. Nåväl. Lösenordet är återställt. Dags att komma igång igen!

I skrivandets stund sitter jag vid det gamla träbordet i studion och väntar på att systemkameran ska ladda. Min lilla fotostudio är riggad, lamporna på plats, håret lockat, de nya plaggen ångade och redo… I helgen är det tänkt att mitt nya koncept med de första nya produkterna ska lanseras. Jag är skiträdd.

En hel sommar har sörplat förbi, med epidemier och allt vad det innebär. Jag har haft en fenomenal sommar ändå på många sätt, om man får säga så. Jag trivs bra i det isolerade livet och den här sommaren har gett utrymme att tänka, känna och agera därefter. Jag har landat i så mycket nytt att jag inte ens kommer ihåg vad min ursprungliga åsikt eller tanke egentligen var? Jag antar att det är så man utvecklas.

Vi hoppas över sommaren och går direkt in på mitt jobb och det nya koncept jag ruvar på. Ja jag skriver ”ruvar” eftersom jag tror att konceptet alltid kommer att leva och utvecklas, mer eller mindre, i takt med att världen gör det. Men mer om detta koncept kommer senare. Det jag vill klargöra först, både för dig och mig själv, är något annat. En stor insikt som kommer bli mitt mantra för det kommande året. Ett inte så charmigt sådant, men viktigt.

Jag är företagare av egoistiska orsaker. Mitt huvudsakliga mål i livet är inte att hjälpa andra.

Som sagt, inte så charmigt. Men sant. Vad betyder detta? Jo, det finns väldigt mycket människor som menar att deras syfte i livet är att hjälpa andra. Det är fint. Nej det är fantastiskt! Insikten är dock att jag inte är en av dem. I så fall hade jag jobbat med något helt annat. Antagligen inom vård eller något annat inom den sociala sektorn. Så vad är då syftet med mitt företagande? Att hjälpa andra finns definitivt med på listan, men inte högst upp. Prioriteringarna för mig ser ut enligt följande:

1. Få utlopp för min kreativitet och jobba med en hobby
2. Anpassa jobbet efter familjelivet
3. Jobba med något som hjälper andra

Orsaken till att detta är så viktigt att veta, är att det många gånger förklarar mitt agerande. Jag vill, lik som de flesta människor, behaga andra. Vara till lags. Göra människor nöjda och glada. Det är inget fel med det, men det blir problematiskt om detta behagande trampar över alla andra prioriteringar, vilket det tyvärr gjort allt för många gånger. Min prioritet är att få jobba med något kreativt som jag älskar, på ett sätt som passar väl ihop med familjelivet. Jag strävar inte efter tolv timmars arbetsdagar. Inte heller miljoner på kontot. Eller tusentals kunder. För mig finns det ingen prestige i det. Jag vill leva ett najs liv och då unnar jag mig att sätta mitt skapande och min familj först. 

Första gången jag tänkte denna tanken blev jag lite svettig och kände mig dålig. ”Kunden först” heter det ju inom försäljning. Ska jag alls jobba med försäljning då? Nu har tanken landat och jag är okej med den. Jag är okej med mina prioriteringar och övertygad om att det går att åstadkomma alla tre punkter samtidigt.

Den största förändringen som behövs för att kunna leva enligt dessa prioriteringar är färre antal kunder. Ja du läste rätt, färre. Inte fler. I en värld där kvantitet styr så kommer jag att satsa på färre och kvalitet istället. Bättre kvalitet på jobbet. Mer tid över till att verkligen lyssna på kunden, lära känna henne och leverera det hen är ute efter. Mer tid till andra spännande projekt som faller i min famn. Slutligen även mer tid att vara ledig och ta hand om mig själv, kidsen och huset. Allt detta hänger ihop med mitt nya koncept.

BLOGGEN ÄR FÖR DIG

Om företagandet är egoistiskt så kan jag däremot med handen på hjärtat säga att denna blogg är främst till för dig. Att hjälpa dig att våga. Att känna igen dig. Att inspireras. Att må bättre och ta det där obekväma steget mot det du vill. Jag skriver för dig, och bjussar därför öppet om det som skaver. Så säg till om det är något specifikt du vill läsa, nu när jag äntligen kommit igång igen.

Kram: din egoistiska blogg-slav.