Ny design – och kanske ny designer

 

Känslan då jag rullade ut det nya mönstret på tillskärningbordet. Magi.

Jag har utvecklat en nya modell till e/s design sortimentet och de färdiga mönstren är nu utklippta, redo att användas för att förverkliga nya klänningar. Det är över ett år sedan jag skapad ett nytt plagg. Yepp. ETT ÅR. En designer som inte designat. Jag får ångest bara av att skriva det. Men ändå inte, eftersom jag känner att det svänger nu.

Jag har fler gånger nämnt att GROW4 företagarkursen vänder upp och ner på mig. Jag vet att det låter som en fet jäkla klyscha att en kurs förändrar ens liv, men det gör den. Mycket beror det på att jag verkligen tar kursen på allvar, gör alla uppgifter och deltar i alla lektioner. Läser böcker. Recenserar dem och lyssnar på vad andra i gruppen har att säga. Vilka problem de står inför. Kursen har engagerat mig.

Sedan har jag insett att jag tror. Jag tror fortfarande starkt på att företagandet är det jag ska syssla med. Det handlar inte om att ”prova företagandet och se om det händer nåt” utan jag är starkt övertygad om att detta är permanent. Jag har massor kvar att lära – både vad gäller mental inställning och konkreta grejer som prissättning och utvecklande av affärsplan – men ändå känns det som om jag börjar röra mig mot ytan igen, hitta rätt och veta riktning. Häromkvällen kom jag på mig själv med att åka till jobbet för att jobba ett par timmar extra. Jag kom på mig själv att sjunga medan jag syr och svara i telefon utan hjärta i halsgropen. Jag kom på mig själv med att längta till att förverkliga nästa projekt. Detta är känslor och beteenden jag inte känt eller gjort på över ett halvår och det ät GULD för själen att de nu kommer tillbaka. Jag hade tillfälligt tappat intresset, passionen och glädjen i det jag gör. Jag kan äntligen andas utan ångest.

Jag skulle kunna skriva en roman om alla problem och svårigheter det innebär att driva företag men jag orkar inte fastna i det träsket just idag när humöret är uppåt. Om jag summerar alla problem som en helhet så handlar det om att inte räcka till. För mycket att göra, för lite tid, vilket är det vanligaste problemet för företagare vågar jag påstå. Det låter som en konstigt problem att sälja för mycket men så har fallet varit för mig. Det resulterade i en arbetsmiljö jag inte ville vara i, där produkter skapades på löpande band till kunder jag inte hann betjäna ordentligt samtidigt som kostnaderna skenade.

Eftersom jobbet är min största hobby men samtidigt mitt levebröd blir det känslosamt och tankarna därför inte alltid rationella. Allt blir personligt. Det är något jag övar på att inte göra. Att definiera mig i mitt jobb vill säga, utan inse att det endast är en del av mig, vilket funkat förvånansvärt bra med hjälp av nya vanor (ska berätta mer om vanor, läser en bok om ämnet som bäst), och min vardag utanför jobbet är därför som förbytt. Jag mår bra hemma. Med barnen. I huset. Med min man. Den biten funkar, vilket varit min livboj.

Man kan undra varför jag inte bara tagit en paus från jobbet helt och hållet. Sanningen är den att pengar inte växer på vår bakgård Jag har huslån att betala, precis som de flesta andra. Det har inte varit möjligt för mig att ta ledigt en månad bara sådär, även om det är exakt det som skulle ha behövts. Istället har jag legat lågt på mitt eget sätt, genom att åta mig annorlunda projekt, som inte har så mycket med e/s design konceptet att göra. Dessutom har vi redan nu planerat in semester för år 2020. En riktig semester då reser vi bort. 

Det är inte bara ett nytt pappersark jag rullade ut på bordet utan början på något helt nytt. Nytt sätt att se på tidshantering, prissättning, produktutveckling och budgetering. Nytt sätt att värdera mitt arbete. Jag lär mig, gör om och gör rätt. Eller mer rätt, iallafall. Det kommer såklart att uppstå miljarder problem även i framtiden, men det är okej. Målet är att bygga något stadigt att stå på, som inte rämnar vid minsta lilla storm, utan även kan klara en mindre orkan. 

Klänningen jag skapat är något helt annat än det jag tidigare gjort. Den är löjligt simpel. Minimalistisk. Någon kommer att kalla den tråkig. Det är okej. För den är 100% jag och banar väg för nya e/s design.