Att ta sig tid

En av mina vanligaste kommentarer tidigare gällande företagandet var: jag har inte tid. Tid har stundvis virat sig runt mig likt en tvångströja och mycket har jag skyllt på tiden. Om jag bara hade mer tid. Men faktum är att tid är det enda vi har samma mängd av i dygnet, allihopa. Den kan inte spolas tillbaka eller köpas för pengar och är därmed på många sätt det mest värdefulla vi har. Ändå verkar vissa hinna få mer gjort än andra. Såg för länge sedan en film som heter In Time, som handlar om just detta, där tid blir en valuta. Skrämmande tanke. Jag har själv börjat tänka på ett nytt sätt  vad gäller tid vilket gjort underverk för både mitt företagande vardagsliv. Kort och gott – jag tar mig tiden.

Efter mycket tårar och frustration och tycka-synd-om-mig utbrott har jag insett att det ofta lönar sig att ta sig tid till vissa uppgifter för att i ett senare skede gynnas av resultatet. Det kan handla om pyttesmå saker, som att storstäda arbetsbordet så att jobbet löper smidigare, till lite större saker som att olja alla symaskiner eller förnya upplägget i nätbutiken. Dylika grejer planerar jag in i min kalender varje vecka, både små och stora. Planerar man inte in det så blir det inte gjort. Punkt. 

Sedan kan det även handla om mer omfattande projekt, som att åka upp till Vasa för att inspireras och knyta kontakter. Sagt och gjort. Och idag tackar jag mig själv.

Två dagar i Vasa gav mer än jag vågat drömma om. Lyssnade till och träffade en av mina stora förebilder  Alexander Pärleros – ja han var fantastisk – och bekantade mig med nya människor och planerade nya samarbeten. Fick dessutom ro i kroppen av att vara själv, utan barnen. Äta själv. Klä på mig själv. Sitta på tåg själv. Och även möjlighet att helt koppla på arbetshjärnan och tänka tänka tänka vilket bidrog till nya insikter. 

Jag hade inte tid att åka. Jag tog mig tid. Och ikväll ser vi resultat. 

 

Veckoschema – mer rutin i jobbet

Framför mig har ja nu något jag aldrig mer trodde jag skulle se – ett veckoschema. Likt det man hade i lågstadiet. Rullande system. Varje måndag lika som den förra. Känns mystiskt men samtidigt befriande.

Det är boken Effektiv tidshantering av Bosse Angelöw som har inspirerat mig till detta. En bra bok som jag rekommenderar till den som tycker att tiden inte räcker till, vilket – rätta mig om ja har fel – gäller de flesta i dagens hysteriska samhälle. I boken presenterades mycket sådant som jag själv upplever som självklarheter, men även idéer som helt gått mig förbi. Som att ett schema är väldigt viktigt för att få tid till allt. Eller snarare ta sig tid till allt.

Flexibiliteten i att vara egenföretagare är guld. Som Linn fiffigt skrev förra veckan så är det knappast en frihet. Man jobbar som en blådåre men väljer att göra det och trivs i den helheten. Det valet gör det värt allt kaos. Vad jag däremot insett är att jag ofta stressar som en hullu med vissa arbetsuppgifter (sömnad), ägnar allt för mycket tid åt en del grejer (mail och fakturor) och så de där uppgifterna som typ aldrig blir gjorda utan bara skjutsframskjutsframskjutsfram i all oändlighet tills det är panik (bokföring). Vissa grejer uteblir ofta helt och hållet (lunch och städning). Det blir ohälsosamt, ineffektivt och orsakar onödig stress. Därför provar jag nu att följa ett veckoschema där tid för alla dessa olika uppgifter spikas.

Nu kan man tycka att detta kväver min så kallade frihet som företagare, vilket även var min första tanke och orsaken till att jag tidigare inte haft ett schema. Men nej, jag kan fortfarande stå på huvudet en torsdag morgon om jag så vill. Det enda som då bör göras är att torsdagens morgonprogram flyttas någon annanstans. Kläms in på en lördag eller förlängd arbetsdag följande vecka, exempelvis.

Schemat är alltså inte skrivet i sten utan kan ändras vid behov.  Vi märkte exempelvis genast att  städningen inte ska ske i slutet på veckan utan istället på tisdagen, dagen innan vi packar in veckans leveranser. Det är lättare att packa snyggt utan en massa damm och skit i knutarna, helt enkelt. En annan grej som är viktigt att planera in är tomrum. Ja som ni alla vet så ploppar det ofta upp en och annan (typ tusen) oförutsägbar arbetsuppgift och då kan dessa betas av i tomrummet, och inte en fredag kväll när resten av familjen äter salamipizza framför Idol. Och så har vi dagistimmarna som påverkar mitt schema. Vi nyttjar endast 88 timmar dagistid i månaden för Charlie så många måndagar är jag hemma med honom. Varje fredag hemma med båda barnen. Planera runt dessa dagar.

Sedan skiter det fullständigt på sig ibland också. Sjuka barn. Mosig hjärna. Elektronik som krånglar. Men då skyfflar man upp skiten nästa vecka och tar nya tag. Lämnar bort något som kan lämnas, som att blockera nya kundprovningar eller delegera mer sömnad åt Laila, och jobba ikapp.

Detta tankesätt har på kort tid gjort underverk för min hjärna som tidigare burit omkring på allt för mycket information och ”komma-ihåg” grejer. Nu följer jag mitt veckoschema och fyller i andra uppgifter och möten i kalendern på rätt dag och behöver inte fundera på det mer innan dagen kommer. Sjukt skönt.

En av mina bästa vänner har länge pratat om kalanteriahallinto under våra promenader. Äntligen vet jag vad hon snackar om och fattar hur viktigt det är för produktiviteten. Prova du också, eller kanske du redan gör detta? Mera tips? Jag vill veta. Suger i mig likt en svamp.

Nu – ut och gå med ovannämnda vän.