Etiska modets största hot?

Igår hade jag en intervju med en kvinna som skriver PRO-Gradu inom temat samhälleligt ansvar inom klädföretag. Spännande ämne. Så jag ställer gärna upp. Främst för att jag vet hur svårt det kan vara att jaga intervjuobjekt till skolgrejer. Men under dessa intervjuer får även jag själv flera aha-upplevelser och blir tvungen att tänka igenom och konkretisera mina egna värderingar och vad ja verkligen tycker. Ibland blir jag överraskad.

Vi diskuterade mycket, men en fråga som kom upp och som jag tänkte mycket på igår kväll löd i stil med ”vad tror du är etiska modets största hot i framtiden?”. Hmmmm. Minns inte vad jag svarade riktigt. Något med dyra material då processen att utveckla nya tyger baserat på gamla kläder är i full gång. Jag tror att vi inom fem år har lysande resultat där.

Men det kostar.

Vem betalar?

Vi är sedan två decennier tillbaka vana med att få tag på brallor för under tjugan och strumpor för några euro. Vinterjackan kan bytas ut varje år eftersom den kostat något som motsvarar veckans matkass.

Det. Och så det faktum att vi lika länge dagligen har matats med negativa nyheter om svält och död, flygplan som kraschar och barn som vanvårdas, snuskiga präster, hundvalpar i plastpåsar i skogen och människor som tar livet av främlingar på gatan. Det ena än värre än det andra. En textilfabrik i Bangladesh som vanvårdar personalen är lixom bara en till grej i listan. Vem orkar bry sig?

Missförstå mig inte nu. Jag bryr mig. Ja bara provocerar en smula. Men visst blir man avtrubbad.

När man funderar vilket hot som eventuellt finns för den etiska och ekologiska modet så tror jag inte syndablocken hittas bland producenterna. Jag tror som sagt att det kommer göras abnorma framsteg vad gäller återvinning i textilindustrin. Den stora frågan är – kommer vi, konsumenter, att acceptera ett högre pris på kläder i framtiden? För som jag ser det är det den enda lösningen för att uppnå en renare, trevligare och tryggare klädindustrin.

Jag hoppas vi kan.