Utvecklas eller avvecklas – och samarbeta lokalt

ALLT finns tillgängligt via nätet nuförtiden – kommer från en som själv har business via nätet. Som ung åkte jag regelbundet in till Helsingfors för att ”storshoppa”. Hjälp. Vi kan kort säga att det inte sker mer, storshoppandet alltså, men jag föredrar i många fall fortfarande att handla i fysiska butiker. Att åka in till Helsingfors händer inte aaallt för ofta för en arbetande småbarnsmorsa, men visst är det något speciellt ändå med att ibland gå in i en butik och känna och klämma på saker. Då är våra lokala butiker guld värda och ska inte tas för givet.

Ändå får jag inse att jag på senare tid ändrat åsikt lite grann då det gäller att handla lokalt. Vad jag insett och numer tycker är att  ansvaret att ta hand om sina lokala butiker inte enbart kan sättas på kunden utan ansvaret ligger främst hos företagen i fråga. Det gäller som företag att hänga med i utvecklingen och anpassa sig till en ny sorts marknad. Nya konsumtionsbeteenden. Ny teknik.

Men det sagt, jag stöttar ändå gärna lokala företag i den mån jag kan, kanske av ren sympati då jag själv är småföretagare (själv är jag dock inte beroende av lokala kunder vilket är tacksamt). Ett nytt sätt att hjälpa till – eller samarbeta, hur man väljer att se på det – är att fota inspirationsbilder till lokala klädbutiken Canny. Ja, den butiken ligger mig extra varmt om hjärtat eftersom jag jobbade där under flera år, först helger under studietiden och senare deltid. De har insett att de måste hänga med i konsumtionsutvecklingen för att överleva. Agera istället för att gnälla. För ett tag sedan lanserade Canny därför nätbutik. Ett jätte smart drag tycker jag. Nu syns min nuna där. Om det är lika smart kan jag inte garantera hehhe.

Summa summarum så har Canny anammat nya marknaden istället för att motarbeta den. Det är något jag tar med mig och lägger på minnet vad gäller min egen verksamhet. Jag har nämligen själv många gånger varit den där tanten som tycker nya saker är lite jobbigt att ta till sig. Sist med smartphone. Sist med instagram. Sist med…. mycket. Men jag försöker bli bättre. Utvecklas eller avvecklas, som man brukar säga. Det ligger mycket sanning i det.

 

Kläderna har jag inte valt ut själv och de är även returnerade. Samarbetet handlar i detta fall alltså endast om bildmaterial till butikens virtuella kanaler. 

 

Detta, att fota stämningsbilder till Cannys virtuella kanaler, är förresten väldigt väldigt rolig omväxling till mitt dagliga arbete med den egna nätbutiken och jag märker att jag mår som bäst då jag får jobba med olika uppgifter och projekt. Och att på olika sätt hjälpa andra.

 

 

 

Våren

I samarbete med Canny Fashion


Våren är den tiden på året då jag får grym iver att städa upp hela hushållet, skrubba rent, organisera och förnya. Även garderoberna får sig en omgång. Barnens urväxta kläder ska säljas på loppis inom ett par veckor (Ekorrsvansens stora barnloppis i Ekenäs 7.4.2019), mina egna sommarkläder plockas fram och en del av kläderna bytas bort under ett årligt klädbytar-event med vänner och bekanta här hemma hos mig i slutet på månaden.

Därför känns det nu extremt lägligt att presentera ett nytt samarbete med lokala klädbutiken Canny. I takt med att mina egna konsumtionsvanor ändrat så uppskattar jag allt mer våra lokala butiker och inser hur viktiga de är för mig. Finns inte en chans att jag skulle orka ta mig till en storstad för att handla kläder. Inte i min livssituation just nu. De gånger jag inte köper begagnat vänder jag mig därför helst till klädbutikerna i Raseborg.

Vårkläderna gör intåg i butikerna som bäst och den här tanten vågade dessutom prova något nytt – vida, korta byxor med hög midja. Och tur var väl det. På en enda helg har jag fått så ohyggligt mycket kommentarer gällande dessa byxor som sitter som en smäck! För att inte ta ut svängarna allt för mycket kombinerar jag dem med en klassisk vit tröja. Tre kvarts ärm är och förblir min favorit längd, då ärmarna inte blir i vägen. Vitt har jag inte vågat på några år (småbarn, behöver jag säga mer?) men nu ger jag det en chans. Viktigt är att tröjan är i naturmaterial så den andas, nu när vårsolen börjar steka och temperaturerna kastar från dag till dag. Denna tröja är 100% bomull, vilket inte alltid är positivt – bomull som sådan tappar lätt form – men då denna är ribbstickad torde passformen hålla bra ändå. Ribbstickningen i sig är elastisk.

Stora svarta örhängen bär jag också men de drunknar som vanligt i mitt hår. Nästa gång ska jag ta de gula favoriterna. Canny hade dessutom liknande örhängen i flera färger i sortimentet.

Aaah, ljuva vår. Jag älskar dig. Ibland är det värt att prova något nytt.

Både tröjan och byxorna hittas i Canny butikerna i Karis och Ekenäs, samt i nätbutiken här och här.

Kärringen mot strömmen

Klädtips till alla Raseborgare! Klädbutiken Canny i Karis/Ekenäs har födelsedagserbjudande nu under helgen (3-9.3.2019). Ta tre betala för två, samt en hel del på grym rea. Och då menar jag grym.

Jag brukar inte fokusera på priserna vad gäller kläder eftersom det ofta leder till eländiga köp men den här gången kunde jag, just på grund av huippu priset, unna mig ett par likadana byxor som jag redan har – dock i två storlekar större och därmed en mer avslappnad passform. Ja jag brukar ju uppmana folk att köpa dubbletter av plagg man tycker om. Dessa byxor är orsaken till att jag åter igen använder blåa jeans, efter sisådär åtta års paus. Det handlar, uppenbarligen, om att hitta rätt modell för sin kropp och jag tackar modet som är så pass mångsidigt i dagens läge. Raka momjeans med medelhög midja är tydligen det som jag trivs i (modellen Anna från Vero Moda – underbar för raka kroppar). Extra roligt att jag kan köpa dem lokalt. 

Otippat nog köpte jag även en glittrig volangtröja. Säg mig hur glad blir man inte av glitter? Glädjande även att många glitterplagg nuförtiden består av viskos och därför är behagliga att bära (denna 64% viskos, en glitter t-skjorta jag köpt tidigare även den i viskos). Jag har hittills undvikit volanger eftersom det varit en sådan dunder trend. Kanske inte för att jag ogillar att vara trendig (eller jo lite) men främst för att jag vet att det finns en risk att det förblindar mitt eget omdöme och smak. Det är alltså inte trenden i sig jag är emot. Det är vad den symboliserar och resulterar i som jag inte vill stå bakom.

Så NU när volangerna är på utmarsch – och jag fortfarande gillar dem – så kan jag passa på att köpa det ingen annan längre vill ha (skrämmande att tänka vart alla volanger annars hamnar?). Jag tror det går under kategorin kärringen mot strömmen.