Klädbytarkaffet och klädkategorier

I söndags var det då dags för vårt klädbytarkaffe! Nio kvinnor samlades hemma hos mig, snarvlade, drack kaffe och hittade ny-gamla kläder att ta med sig hem. Najs på alla sätt. Hittade själv några pärlor men blev framför allt av med sådant jag inte längre använder vilket är förvånansvärt skönt.

En diskussion som kom upp är det här med kläder för olika tillställningar. Vardagskläder. Gå-bort/jobb kläder. Festkläder. Finkläder. Tidigare fanns inte så tydliga gränser mellan dessa olika kategorier för min del. Jobbkläderna kunde lika väl användas till fest genom att endast byta ut skor och accessoarer. Fint så.

Meeeeeen så kom livet med barn och förändrade allt. Visst hade jag räknat ut att barn innebär kladd men att tröjan skulle vara nersnorad eller full med grötfläckar en nanosekund efter jag tagit den på mig – det var jag inte beredd på. Från att ha tvättat två maskiner egna kläder i månaden (fick sällan ihop en hel maskin) så går nu tvättmaskinen väldigt ofta, vilket även det sliter på kläderna ohyggligt mycket. Därför har det blivit väldigt mycket viktigare för mig att kategorisera kläderna så att det finns något kladd-fritt att ta på mig nu och då. Det händer ju att jag rör mig bland folk.

För mig är kategorin med vardagskläder störst och där är även slitaget högt. Ligga på golvet. Barn i famnen. Fläckar. Tvätta. Det mesta i denna kategori köper jag därför begagnat, även till barnen. Collegetröjor tål sjuhundra tvättar och i leggings vågar jag även gå ut med vagnen då jackan är lång. Praktiskt. Inte alltid vackert. Eftersom jag oftast jobbar ensam använda dessa kläder även på jobbet. Försöker undvika långkalsare där men ibland händer det.

Sedan har jag byggt upp en sparsam gå-bort kategori med plagg som jag kan ta på mig då vi vistas annanstans än hemma. Några tröjor och blusar. Tre par byxor. Sådant som jag låter bli att nöta hemma eller på jobbet och då även undviker att tvätta sjuttontusen gånger. Sedan är jag kanske lite tråkig vad gäller festkläder eftersom mina gå-bort kläder och festkläder är samma sak. Byter endast skor och kanske kastar på ett par örhängen. Dessa kläder övergår oberoende i något skede till vardagskläder när de blivit slitna.

Sista kategorin, finfest. Ärligt talat minns jag inte när jag senast gick på finfest. Ett bröllop sommaren 2016 kanske? Tragiskt. Denna kategori är inget problem numer eftersom jag alltid kan plocka någon av mina egna klänningar från e/s design. Praktisk arbetsförmån. Synd så händer det sällan.

Sedan har jag ytterligare en kategori som heter greja-på-gården kläder. Jeans som får ta en omgång målfärg och tröjor som får bli leriga av diverse trädgårdsprojekt. Jag gillar att dona utan att vara aktsam.

Så ser mina huvudsakliga klädkategorier ut men din fördelning är kanske annorlunda. Jag menar, bor man i höghus behövs knappast greja-på-gården kläder. Jobbar du med kundbetjäning behöver du däremot betydligt mer gå-bort kläder. Det är alltså fiffigt att notera det egna behovet och fylla på kläder i den kategori där det finns brister. Ofta blir det nämligen så, att vi ständigt köper samma saker och missar att köpa det som egentligen behövs. Minns hur min pappa svor hemma när familjen skulle på finfest och alla ungar (främst jag) gnällde att vi inte hade nåt att ta på oss. Helt klart miss i anskaffningen där. Eller bara kinkiga ungar.

Dessutom kan detta kategoriserande resultera i att du använder även de där halv-bra plaggen. Man behöver ju inte nödvändigtvis använda håliga långkalsonger hemma (note to self) utan de där gå-bort byxorna som blivit lite för slitna kan användas hemma. Så vågar man öppna dörren när det knackar på utan att skrämma slag på folk.

Notera behovet. Skanna igenom din egen garderob. Kategorisera. Och köp nytt där det behövs. Då har du alltid något att ta på dig. Till alla tillfällen.

Klädbytarkaffe med vänner

När det gäller kläder så är det ofta omväxlingen vi är ute efter, inte nödvändigtvis själva köpandet. Vad då bättre än att ordna klädbytarkaffe med med bunt vänner?

På initiativ av min syster och Elena ordnades ett klädbytarkaffe hos min syster för ganska exakt ett år sedan. Lyckad grej och vi lovade där och då att kaffet skulle bli årligen återkommande. Denna gång är det jag som bjussar husrum för klädbytet.

I praktiken går det till så, att vi skapar ett evenemang på Facebook och bjussar in några vänner som kan tänkas tycka om en sådan här grej. Inga pengar involverade. Tanken är att bli 10-15 klädbytare på plats. Var och en tar sedan med sig valfri mängd kläder och accessoarer och när dessa är upphängda på klädställningar så får man börja rota bland plaggen och plocka med sig hem lika många plagg som man hämtade (inte så petigt, ingen räknar). Där emellan dricker vi kaffe, mumsar bulle och snackar strunt.

Vågar påstå att alla hittade något ”nytt” att ta med sig hem förra gången. Tanken är alltså att byta snygga och hela kläder med varandra – inte bli av med slitna trasor och plocka med sig härligheter (vilket tyvärr ofta sker vid offentliga klädbyten). Det är den där härliga tröjan som hängt oanvänd i ett år som du ska ta med dig. Och de dyra jeansen som inte längre ryms på. Eller klänningen som inte blev så mycket använd som du trodde att den skulle bli. Eller något som du använt massor tidigare men nu plötsligt hänger orört. Guldkornen som inte används eller som du tröttnat på – det är de plaggen du ska plocka med dig till ett klädbyte. Prisklass och märke spelar ingen roll så länge kläderna är hela och rena och kan tänkas tilltala någon annan.

Som arrangör bjuder jag endast på husrum och kaffe samt klädställningar. Min syster och Elena bakar något gött. Det behöver inte vara svårare än så.

Jag har plockat ut en hög inför klädbytet och redan nu mår mitt samvetet ack så mycket bättre när dessa plagg inte längre stirrar på mig i klädrummet. Det värsta som kan hända är att någon annan blir superglad över kläder jag själva ändå inte använder. Och så två timmars kaffekalas med vänner och bekanta på det. Det kallar jag win-win.

Loppisbarnen

En av mina absoluta favorithobbyn  är att handla barnkläder på loppis. Jag strävar efter att köpa allt begagnat så långt det går och det blir nästan som ett beroende att rota på diverse loppisar. Inte att glömma allt vi får en massa av släkt, familj och vänner, både nytt och begagnat. Tack tack.

Nåh. Sedan bor jag med en karl – pappan till barnen – som inte begriper sig på loppis överhuvudtaget men ändå diggar kläder. Det blir därmed en del nytt vilket är okej det också. Såklart.

Det absolut viktigaste är ändå tycker jag att barnen får använder kläder i rätt storlek. Under de åren jag jobbade på eftis har jag för många gånger sett barn med för stora kläder, antagligen ärvda av syskon, och majoriteten av dagen har barnet ägnat åt till att hålla upp byxorna eller dra upp ärmarna. Sedan händer såklart misstag från vuxna ibland men att låta ett barn leka i för stora kläder är inte rättvist och ursäkten ”vi har inte råd” kan jag inte godkänna

Kniksen är att vara förutseende och på förhand veta vad för kläder som kommer att behövas och under en längre tid leta på loppis eller på rea i butik. Då blir det inte dyra panikköp sedan. Då kan man även unna sig endast fina grejer från loppis (enligt egen smak) och ha extra på lager på dagis eller hos mor- och farföräldrar.

Det förklarar varför Sigge har tre par gummistövlar som bäst, för den totala summan 11 euro. Det förklarar även varför barnen kommer att tulta omkring i varsin Polarn o Pyret halare i vintern. Loppisfynd. När Sigge fyller tre kommer han även att få en begagnad bomberjacka som jag hittade billigt, och Timberland kängor och Adidas fotisskor finns färdigt på växten. På det här viset har vi råd att ha relativt mycket kläder i rätt storlek och dessutom i en stil vi själva och barnen tycker om. Sedan är det såklart inget fel med att köpa nytt, det är ju därför loppisutbudet från första början är så stort, men vår ekonomi skulle sätta gränser.

Söndagen 8.10 ordnades åter igen det stora barnloppiset i Ekenäs. Så med en lista i handen, mynt i fickan, väska på ryggen och Charlie i bärsele dök jag in i folkmassan och hittade allt det där som vi behöver till barnen just nu och det kommande halvåret. Speciellt ytterkläder.

Tack igen Ekenäs barnloppiset och alla försäljare.

Barnkläder och loppis

Och så var det åter dags för barnloppiset i Ekenäs. Jag är på vippen att glömma bort det varje år. Tacksamt nog har jag familj som påminner mig. 

Vågar påstå att 90% av våra barns kläder kommer från diverse loppisar eller är ärvda av släktingar. Väldigt tacksamt. Några nya plagg har de såklart som de fått i present men själv köper jag extremt sällan nytt från butik eftersom det inte behövts. Det sköter i så fall sambon om i det här hushållet vilket är okay, så länge det sker med måtta (får bromsa honom ibland). 

Ekenäs barnloppiset är ett bra tillfälle att köpa kläder även på växten eftersom det finns så pass mycket försäljare på plats och utbudet därmed är stort. 

Eftersom lillebror får ärva Sigges kläder så undvek jag babykläderna. Men några plagg kunde jag inte låta blir.

Även om man köper allt på loppis går det att hålla sig till en viss stil. Jag köper endast det som jag personligen tycker ser fint ut. Sambon och jag har lite olika smak vad gäller barnkläder men så länge barnen inte har någon skillnad och det är jag som sköter inköpen så agerar jag diktator. 

Med organiserad förvaring är det lätt att plocka fram följande storlek då barnen växer. Lådor på hjul är fiffigt att förvara under sängen. 

Sigge diggar.

Klädbytar-söndag

elinsandholm-2017-005-kladbyteMin syster styrde tillsammans med några vänner ihop ett spontant klädbytarna-jippo denna söndag. Fiffigt med Facebook på det viset, att man på bara någon minut kan ordna ett event, bjuda in folk, och någon vecka senare är vi 12 kvinnor samlade hos min syster en söndag. Dricker kaffe och byter kläder med varan. Två flugor i en smäll.

Sådana här grejer behöver inte alltid vara så omständliga

elinsandholm-2017-006-kladbyteVi gjorde som så, att man hände upp sin kläder och fick sedan plocka med sig motsvarande antal. Så i princip behöver man inte veta vems kläder man kommer hem med eller vem som plockar med sig dina.

Själv hittade jag några guldkorn, och blev samtidigt av med plagg som är vackra men bara inte blivit använda av mig. Fint så.

Tack för sällskapet, kaffet och de ”nya” kläderna.

elinsandholm-2017-007-kladbyte

Mamma-kläderna

Och så plötsligt kom magen.  Mycket senare än tidigare graviditeter men bra så. För nu (vecka 21) ryms jag inte i mina vanliga kläder längre vilket ju är lite surt. Byxorna spänner och de flesta blusar blir för korta. Så jag plockar snällt fram mamma-kassen (som jag nyss la undan?) och inser att jag inte behöver skaffa något nytt. För ett par veckor sedan fick jag nämligen tillbaka alla de plagg, och lite till, som jag lånat ut till svägerskan i Stockholm. Smidigt då både svägerskan, jag själv och min syster har relativt samma storlek och kan återanvända varandras graviditetskläder istället för att köpa nytt. Så länge vi inte är gravida samtidigit vill säga. Har hänt.

Om du är gravid med ditt första barn och har lust att köpa en hel uppsättning med mamma-kläder och allt vad det innebär och har ekonomi att shoppa loss, så ska du göra det. Det är inget fel med det. Alls. Jag har själv varit med om den där första gången och minns att det var något magiskt med att få köpa första paret mamma-byxor. Njut av den känslan.

Men nu är det tredje gången magen växer för mig och det här med kläder känns inte lika spännande längre. Snarare ett nödvändigt ont och vill man som jag komma lätt (och billigt) undan kan jag bjussa på några egna iakttagelser vad gäller just graviditetskläder.

Långa toppar. Hela min fysiska uppenbarelse är beroende av dessa långa toppar under graviditeten eftersom det är just längden på blusar som blir knasig då magen tar plats. Jag köper själv helt vanliga långa toppar från HM (billigare än graviditetstoppar). Oftast en storlek större än vanligt eftersom hela jag växer under graviditeten, inte endast magen, och rynkar dem lite i ryggen så att de inte täcket baken. Funkar under till allt.

Gråa amnings bh:n är en ekonomisk och praktisk lösning. Det här med bröst under graviditet är en roman i sig. Jag har själv aldrig haft några bröst att snacka om men under graviditeten förändras de rejält. Att då köpa nya bh:n, som ändå inte passar efteråt, i takt med att brösten växer är snordyrt. Istället använder jag redan under graviditeten – i just detta nu – amnings bh:n!

Mina kommer från Lindex och är inte vadderade och har inte heller någon metallbåge. Däremot stadiga med breda axelband. Dessutom elastiska och  passar därför även när brösten växer till sig ytterligare ett par storlekar i samband med amningen. Pööörfekt. På det här sättet har jag inte behövt köpa en enda bh som efteråt blivit oanvänd. (Inser att kvinnor med stora bröst behöver mer stöd så det här kanske inte funkar för alla).

När det gäller färg på underkläder rekommenderar jag grått, alla gånger! Lyser inte igenom kläderna och håller sig fräsch i tvätten.

Ribbade tröjor och linnen (stickad med randig struktur) passar även om man har en mage, eftersom de töjer mycket utan att tappa form. De lägger sig istället runt magen så där fint och står inte rakt ut under magen vilket många vanliga trikåblusar har en tendens att göra. Däremot bli även dessa för korta i något skede och kräver en längre topp under.

Gravid med Sigge

Öppna koftor och jeansskjortor är guld, inte endast för att de rymmer en stor mage utan även för att de är svala att bära. Själv blir jag tokvarm då jag är gravid så då är det skönt med bara ett långt linne och en öppen kofta eller skjorta. Dessa är såklart minst lika användbara både före och efter graviditet, för att inte tala om vid amning. 

Allt med rynkor i sidan funkar eftersom det ger plats för en mage utan att töja ut tyget så mycket. Passande nog jobbar jag på en ny version av Isolde dress med rynkor i sidan. Denna funkar även perfekt då man är gravid och party klänningen till diverse festligheter är därmed kirrad för min del (klänningen kommer även i svart och rött). Gött.

Leggings är tyvärr något jag själv accepterat under gravidiyteten. Det är inge fel i leggings i sig, dösnyggt på andra, men jag har aldrig kännt mig fin i leggings och detta är därmed det enda plagg jag går med under graviditeter som egentligen inte matchar mitt vanliga jag. Funkar bra som hemma-bralla enligt mig, i kombination med ovannämnda långa toppar och öppna koftor.

Parkasen är en fiffig jacka eftersom den är lös i modellen med dragsko i midjan så att man  själv kan justera passformen. Min gröna parkas lär funka hela hösten, även om det inte är en gravidjacka. Förövrigt världens bästa höstplagg.

Mammas vinterjacka lånar jag när det blir kallt så att jag slipper lägga dyra pengar på en vinterjacka för gravida. Min mor är två storlekar större än mig så det funkar fint. Om jag ser fin ut är en annan femma…  Går såklart att låna av någon annan också, så länge personen har större storlek än du själv. Gravid med Sigge hittade jag även en A-linjeformad vinterkappa på loppis för sju euro. Inte fy skam. A-lineformat funkar bra med mage. Och ja, jag tycker det är mer än förlåtligt att se ut som Muminmamman i ytterkläder då man är gravid

Bekväma skor är någo jag hoppas alla unnar sig, vare sig man är gravid eller inte. Vill främst påminna om att inte köpa nya skor under graviditeten eftersom fötterna har en tendens att ändra storlek. Permanent.

Att sånt. Har ni några fiffiga knep? Imorgon får vi spana in vår kära inneboende och veta vad hen är för sort. Jag har mina aningar, men det ääääär ju ändå lite spännande!

Barn och kläder

Jag hoppas att ingen i Raseborgstrakten med barn missade det stora barnloppiset i Ekenäs idag? Alltid en lysande tillställning och det går förvånansvärt lugnt till trots att hundratals föräldrar och mommon rotar frenetiskt bland alla kläder och leksaker.

Inklussive jag. Även denna gång kom jag hem med en stor kass till Sigge. Trettiotvå olika plagg, två jackor, en ryggväska, tre par skor av olika slag och ett par handskar. En traktor och ett par pussel. Och några bonusplagg till Minou (vi saknar småtjejer i släkten!).

Ja man kan väl påstå att jag hamstrar. Ändå är jag kräsen och köper endast sådant som är fräscht och som jag själv tycker är snyggt. (Jag menar kolla in Adidas väskan för en tia, eller jeansjackan med collegeärm för fyra eurosar eller oanvända skorna för tre!). Vissa saker är även köpta på växten. Men vilken lyx att kunna välja kläder i en viss stil åt sitt barn på loppis. Det beskriver hur stort utbudet är. Och billigt. Jag gjorde av med totalt 80 €.

Vågar påstå att 90% av Sigges garderob än köpt på loppis och det mesta inhandlas under det här evenemanget som ordnas två gånger årligen. Dessutom tvinnar  jag på byns loppisar däremellan också. Om vi sedan köper något nytt från butik är det ofta på sambon initiativ, eller för att jag inte lyckats hitta det vi letat efter på loppis. Typ tossor i rätt storlek.

Varför? Helt enkelt av ekonomiska och ekologiska själ. Vi hade aldrig haft råd – varken i pengar eller samvete – att köpa så mycket fina grejer om det inte vore för loppis. Dessutom har jag en viktig regel vad gäller barnkläder. Sigge ska aldrig behöva leka försiktigt på grund av sina kläder. Det är fritt fram att åla på golv, äta själv och kladda i lera.

Kläderna anpassas efter ungen,
inte tvärtom.


Nöjd gosse. Nöjd morsa.

Loppisfynd och god föda i många omgångar

elinsss.com 182 loppisfyndFyndat nytt till hemmet idag. Eller ska vi säga ”nytt”. Åkte på en liten loppisrunda med Henrica och lik som förra gången kom jag hem med en del tjusiga grejer. Två maffiga tavlor att hänga ovanför sängen, en tidningsställ till barnrummet som skall få en omgång färg, och så ett kakfat i marmor för fjuttiga fem euro som jag spanade in redan förra gången vi var i Billnäs loppiset. Kuligt loppis om man letar möbler eller småprylar.

Nu återstår bara det lilla problemet att min sambo inte är samarbetsvillig. Han föredrar soffan medan jag vill spika upp tavlor, bygga ihop sänggavel, måla sovrumsvägg och fästa fast gardinstänger. Voi voi. Har med andra ord storslagna planer för jullovet. Har någon en händig karl att låna ut? Bara en vecka jobb kvar, sedan 18 dagar ledigt. A-d-e-r-t-o-n!

Så mycket annat spännande har det inte hänt denna helg. Börjar bli av med flunssan. Fått mega-besvär med ischias. Ätit himmelskt god potatisgratäng. Börjat rita mönster till en ny långärmad i trikå. Och så kan jag lägga in paren fina ord om restaurang KW här i Karis där vi hade julfest med jobbet i fredags. GALET god mat. Lysande service. Allt flöt på saamaris smidigt. Och då bör tilläggas att utöver vårt gäng på ca 50 pers som åt tre rätters middag, så var restaurangen så gott som full med andra matgäster. Bra jobbat där, KW.

Avslutar denna helg med söndagsstek hos mina föräldrar. Bortskämda som vi är.

Bot mot köpsuget

elinsss.com 157a

FREDAAAAAAAAG. Varje fredag tänker jag – skulle inte ha klarat en dag till. Idag var det dock jätte jätte sant. Jag behöver sova i sjuhundra år. Ingen aning hur jag lyckas så se pigg ut ovan. Men vi struntar i idag, och hoppar till förra torsdagen så jag hade sådant där ohyggligt flow på jobbet, slutade tidigt, var lycklig att fredagen var nära och fick ett otroooooooligt sug att unna mig något nytt. Får ibland sådant köpsug, på samma sätt som andra måste få karkki eller en kall Koff. Nåh, jag har egentligen inget jag behöver så istället för att sprätta pengar på dyra kläder eller prylar så jag gjorde som jag brukar göra, och svängde förbi loppiset som ligger intill jobbet. Resultatet ser ni ovan. Summa 7 euro. Och köpsuget var därmed stillat. Halleluja! Jag har som regel att det alltid är tillåtet att handla impulsivt på loppis, vad  som helst, så längre kvalitetskraven fortfarande uppfylls. Det lite kuliga här är att ”tunnare, kort höstjack” har stått på min mentala shopping-lista i cirkalisa hundra år. Och så hittar jag en perfekt på loppis – för sju euro! Det kallar jag lysande lösning på köpsuget.

Är man ingen loppisfantast har jag ett annat förslag då köpsuget anfaller, nämligen att köpa presenter till andra. Det förklarar varför jag ofta har födelsedagspresenter köpta ett halvår innan personen i fråga fyller år. Sparar både pengar och nerver. Prova det nästa gång. För jag är knappelunda den enda som drabbas av olidligt köpsug nu som då.

Att jag sedan har en hel låda i skrubben full med fina prylar redo att ges bort – jag vet bara inte till vem – är sedan till vippen på vrickat. Jag blir exakt som min mamma.