Barnkläder och loppis

Och så var det åter dags för barnloppiset i Ekenäs. Jag är på vippen att glömma bort det varje år. Tacksamt nog har jag familj som påminner mig. 

Vågar påstå att 90% av våra barns kläder kommer från diverse loppisar eller är ärvda av släktingar. Väldigt tacksamt. Några nya plagg har de såklart som de fått i present men själv köper jag extremt sällan nytt från butik eftersom det inte behövts. Det sköter i så fall sambon om i det här hushållet vilket är okay, så länge det sker med måtta (får bromsa honom ibland). 

Ekenäs barnloppiset är ett bra tillfälle att köpa kläder även på växten eftersom det finns så pass mycket försäljare på plats och utbudet därmed är stort. 

Eftersom lillebror får ärva Sigges kläder så undvek jag babykläderna. Men några plagg kunde jag inte låta blir.

Även om man köper allt på loppis går det att hålla sig till en viss stil. Jag köper endast det som jag personligen tycker ser fint ut. Sambon och jag har lite olika smak vad gäller barnkläder men så länge barnen inte har någon skillnad och det är jag som sköter inköpen så agerar jag diktator. 

Med organiserad förvaring är det lätt att plocka fram följande storlek då barnen växer. Lådor på hjul är fiffigt att förvara under sängen. 

Sigge diggar.

Klädbytar-söndag

elinsandholm-2017-005-kladbyteMin syster styrde tillsammans med några vänner ihop ett spontant klädbytarna-jippo denna söndag. Fiffigt med Facebook på det viset, att man på bara någon minut kan ordna ett event, bjuda in folk, och någon vecka senare är vi 12 kvinnor samlade hos min syster en söndag. Dricker kaffe och byter kläder med varan. Två flugor i en smäll.

Sådana här grejer behöver inte alltid vara så omständliga

elinsandholm-2017-006-kladbyteVi gjorde som så, att man hände upp sin kläder och fick sedan plocka med sig motsvarande antal. Så i princip behöver man inte veta vems kläder man kommer hem med eller vem som plockar med sig dina.

Själv hittade jag några guldkorn, och blev samtidigt av med plagg som är vackra men bara inte blivit använda av mig. Fint så.

Tack för sällskapet, kaffet och de ”nya” kläderna.

elinsandholm-2017-007-kladbyte

Mamma-kläderna

Och så plötsligt kom magen.  Mycket senare än tidigare graviditeter men bra så. För nu (vecka 21) ryms jag inte i mina vanliga kläder längre vilket ju är lite surt. Byxorna spänner och de flesta blusar blir för korta. Så jag plockar snällt fram mamma-kassen (som jag nyss la undan?) och inser att jag inte behöver skaffa något nytt. För ett par veckor sedan fick jag nämligen tillbaka alla de plagg, och lite till, som jag lånat ut till svägerskan i Stockholm. Smidigt då både svägerskan, jag själv och min syster har relativt samma storlek och kan återanvända varandras graviditetskläder istället för att köpa nytt. Så länge vi inte är gravida samtidigit vill säga. Har hänt.

Om du är gravid med ditt första barn och har lust att köpa en hel uppsättning med mamma-kläder och allt vad det innebär och har ekonomi att shoppa loss, så ska du göra det. Det är inget fel med det. Alls. Jag har själv varit med om den där första gången och minns att det var något magiskt med att få köpa första paret mamma-byxor. Njut av den känslan.

Men nu är det tredje gången magen växer för mig och det här med kläder känns inte lika spännande längre. Snarare ett nödvändigt ont och vill man som jag komma lätt (och billigt) undan kan jag bjussa på några egna iakttagelser vad gäller just graviditetskläder.

Långa toppar. Hela min fysiska uppenbarelse är beroende av dessa långa toppar under graviditeten eftersom det är just längden på blusar som blir knasig då magen tar plats. Jag köper själv helt vanliga långa toppar från HM (billigare än graviditetstoppar). Oftast en storlek större än vanligt eftersom hela jag växer under graviditeten, inte endast magen, och rynkar dem lite i ryggen så att de inte täcket baken. Funkar under till allt.

Gråa amnings bh:n är en ekonomisk och praktisk lösning. Det här med bröst under graviditet är en roman i sig. Jag har själv aldrig haft några bröst att snacka om men under graviditeten förändras de rejält. Att då köpa nya bh:n, som ändå inte passar efteråt, i takt med att brösten växer är snordyrt. Istället använder jag redan under graviditeten – i just detta nu – amnings bh:n!

Mina kommer från Lindex och är inte vadderade och har inte heller någon metallbåge. Däremot stadiga med breda axelband. Dessutom elastiska och  passar därför även när brösten växer till sig ytterligare ett par storlekar i samband med amningen. Pööörfekt. På det här sättet har jag inte behövt köpa en enda bh som efteråt blivit oanvänd. (Inser att kvinnor med stora bröst behöver mer stöd så det här kanske inte funkar för alla).

När det gäller färg på underkläder rekommenderar jag grått, alla gånger! Lyser inte igenom kläderna och håller sig fräsch i tvätten.

Ribbade tröjor och linnen (stickad med randig struktur) passar även om man har en mage, eftersom de töjer mycket utan att tappa form. De lägger sig istället runt magen så där fint och står inte rakt ut under magen vilket många vanliga trikåblusar har en tendens att göra. Däremot bli även dessa för korta i något skede och kräver en längre topp under.

Gravid med Sigge

Öppna koftor och jeansskjortor är guld, inte endast för att de rymmer en stor mage utan även för att de är svala att bära. Själv blir jag tokvarm då jag är gravid så då är det skönt med bara ett långt linne och en öppen kofta eller skjorta. Dessa är såklart minst lika användbara både före och efter graviditet, för att inte tala om vid amning. 

Allt med rynkor i sidan funkar eftersom det ger plats för en mage utan att töja ut tyget så mycket. Passande nog jobbar jag på en ny version av Isolde dress med rynkor i sidan. Denna funkar även perfekt då man är gravid och party klänningen till diverse festligheter är därmed kirrad för min del (klänningen kommer även i svart och rött). Gött.

Leggings är tyvärr något jag själv accepterat under gravidiyteten. Det är inge fel i leggings i sig, dösnyggt på andra, men jag har aldrig kännt mig fin i leggings och detta är därmed det enda plagg jag går med under graviditeter som egentligen inte matchar mitt vanliga jag. Funkar bra som hemma-bralla enligt mig, i kombination med ovannämnda långa toppar och öppna koftor.

Parkasen är en fiffig jacka eftersom den är lös i modellen med dragsko i midjan så att man  själv kan justera passformen. Min gröna parkas lär funka hela hösten, även om det inte är en gravidjacka. Förövrigt världens bästa höstplagg.

Mammas vinterjacka lånar jag när det blir kallt så att jag slipper lägga dyra pengar på en vinterjacka för gravida. Min mor är två storlekar större än mig så det funkar fint. Om jag ser fin ut är en annan femma…  Går såklart att låna av någon annan också, så länge personen har större storlek än du själv. Gravid med Sigge hittade jag även en A-linjeformad vinterkappa på loppis för sju euro. Inte fy skam. A-lineformat funkar bra med mage. Och ja, jag tycker det är mer än förlåtligt att se ut som Muminmamman i ytterkläder då man är gravid

Bekväma skor är någo jag hoppas alla unnar sig, vare sig man är gravid eller inte. Vill främst påminna om att inte köpa nya skor under graviditeten eftersom fötterna har en tendens att ändra storlek. Permanent.

Att sånt. Har ni några fiffiga knep? Imorgon får vi spana in vår kära inneboende och veta vad hen är för sort. Jag har mina aningar, men det ääääär ju ändå lite spännande!

Barn och kläder

Jag hoppas att ingen i Raseborgstrakten med barn missade det stora barnloppiset i Ekenäs idag? Alltid en lysande tillställning och det går förvånansvärt lugnt till trots att hundratals föräldrar och mommon rotar frenetiskt bland alla kläder och leksaker.

Inklussive jag. Även denna gång kom jag hem med en stor kass till Sigge. Trettiotvå olika plagg, två jackor, en ryggväska, tre par skor av olika slag och ett par handskar. En traktor och ett par pussel. Och några bonusplagg till Minou (vi saknar småtjejer i släkten!).

Ja man kan väl påstå att jag hamstrar. Ändå är jag kräsen och köper endast sådant som är fräscht och som jag själv tycker är snyggt. (Jag menar kolla in Adidas väskan för en tia, eller jeansjackan med collegeärm för fyra eurosar eller oanvända skorna för tre!). Vissa saker är även köpta på växten. Men vilken lyx att kunna välja kläder i en viss stil åt sitt barn på loppis. Det beskriver hur stort utbudet är. Och billigt. Jag gjorde av med totalt 80 €.

Vågar påstå att 90% av Sigges garderob än köpt på loppis och det mesta inhandlas under det här evenemanget som ordnas två gånger årligen. Dessutom tvinnar  jag på byns loppisar däremellan också. Om vi sedan köper något nytt från butik är det ofta på sambon initiativ, eller för att jag inte lyckats hitta det vi letat efter på loppis. Typ tossor i rätt storlek.

Varför? Helt enkelt av ekonomiska och ekologiska själ. Vi hade aldrig haft råd – varken i pengar eller samvete – att köpa så mycket fina grejer om det inte vore för loppis. Dessutom har jag en viktig regel vad gäller barnkläder. Sigge ska aldrig behöva leka försiktigt på grund av sina kläder. Det är fritt fram att åla på golv, äta själv och kladda i lera.

Kläderna anpassas efter ungen,
inte tvärtom.


Nöjd gosse. Nöjd morsa.

Loppisfynd och god föda i många omgångar

elinsss.com 182 loppisfyndFyndat nytt till hemmet idag. Eller ska vi säga ”nytt”. Åkte på en liten loppisrunda med Henrica och lik som förra gången kom jag hem med en del tjusiga grejer. Två maffiga tavlor att hänga ovanför sängen, en tidningsställ till barnrummet som skall få en omgång färg, och så ett kakfat i marmor för fjuttiga fem euro som jag spanade in redan förra gången vi var i Billnäs loppiset. Kuligt loppis om man letar möbler eller småprylar.

Nu återstår bara det lilla problemet att min sambo inte är samarbetsvillig. Han föredrar soffan medan jag vill spika upp tavlor, bygga ihop sänggavel, måla sovrumsvägg och fästa fast gardinstänger. Voi voi. Har med andra ord storslagna planer för jullovet. Har någon en händig karl att låna ut? Bara en vecka jobb kvar, sedan 18 dagar ledigt. A-d-e-r-t-o-n!

Så mycket annat spännande har det inte hänt denna helg. Börjar bli av med flunssan. Fått mega-besvär med ischias. Ätit himmelskt god potatisgratäng. Börjat rita mönster till en ny långärmad i trikå. Och så kan jag lägga in paren fina ord om restaurang KW här i Karis där vi hade julfest med jobbet i fredags. GALET god mat. Lysande service. Allt flöt på saamaris smidigt. Och då bör tilläggas att utöver vårt gäng på ca 50 pers som åt tre rätters middag, så var restaurangen så gott som full med andra matgäster. Bra jobbat där, KW.

Avslutar denna helg med söndagsstek hos mina föräldrar. Bortskämda som vi är.

Bot mot köpsuget

elinsss.com 157a

FREDAAAAAAAAG. Varje fredag tänker jag – skulle inte ha klarat en dag till. Idag var det dock jätte jätte sant. Jag behöver sova i sjuhundra år. Ingen aning hur jag lyckas så se pigg ut ovan. Men vi struntar i idag, och hoppar till förra torsdagen så jag hade sådant där ohyggligt flow på jobbet, slutade tidigt, var lycklig att fredagen var nära och fick ett otroooooooligt sug att unna mig något nytt. Får ibland sådant köpsug, på samma sätt som andra måste få karkki eller en kall Koff. Nåh, jag har egentligen inget jag behöver så istället för att sprätta pengar på dyra kläder eller prylar så jag gjorde som jag brukar göra, och svängde förbi loppiset som ligger intill jobbet. Resultatet ser ni ovan. Summa 7 euro. Och köpsuget var därmed stillat. Halleluja! Jag har som regel att det alltid är tillåtet att handla impulsivt på loppis, vad  som helst, så längre kvalitetskraven fortfarande uppfylls. Det lite kuliga här är att ”tunnare, kort höstjack” har stått på min mentala shopping-lista i cirkalisa hundra år. Och så hittar jag en perfekt på loppis – för sju euro! Det kallar jag lysande lösning på köpsuget.

Är man ingen loppisfantast har jag ett annat förslag då köpsuget anfaller, nämligen att köpa presenter till andra. Det förklarar varför jag ofta har födelsedagspresenter köpta ett halvår innan personen i fråga fyller år. Sparar både pengar och nerver. Prova det nästa gång. För jag är knappelunda den enda som drabbas av olidligt köpsug nu som då.

Att jag sedan har en hel låda i skrubben full med fina prylar redo att ges bort – jag vet bara inte till vem – är sedan till vippen på vrickat. Jag blir exakt som min mamma.

Färger

elinsss.com 149

Fantaaastiskt söndag morgon. Sådan där som man vaknar av sig själv – utan väckarklocka –  äter morgonmål i en timma och dricker äppeljuice ur vinglas, bara för att man kan. Njuter. Telefonen tjöt till mellan tuggorna och påminde mig om att det idag ordnas barnloppis här i stan, så jag tog mig en sväng förbi Dalgatan jag också.

Igen kom jag hem med en hel kasse full med kläder och böcker till lill-kidden. Och än en gång måste jag påpeka hur fint där är att loppis, speciellt med temat barn, har blivit så vanligt och accepterat. Att sätta kläderna i omlopp och inte helatiden köpa nytt. Har själv hittat så mycket fint på loppis att vi inte kommer att behöva köpa nytt knappt alls. Och ser ni på prislapparna så förstår ni att loppis lönar sig även ekonomiskt. Nu vet vi ju inte än huruvida vi få en flicka eller pojke, men egentligen påverkar det inte mina köp destumer.  Jag köper av alla färger. Trots det kan jag inte sluta förundras över en specifik färg som av någon anledning dominerar fullständigt bland loppisborden här i Karis – rosa.

Jag håller en kurs i Färglära vid Axxell just nu där  vi undersöker färgernas sammansättning, färgcirkeln, nyanser, men även färgernas symboliska, kulturella och känslomässiga betydelse. Det är sällan man reflekterar över detta, men färger väcker ofta någon form av känsla. Blått förknippas med trygghet och lugn. Gult med varning och fara. Grönt med natur och miljö. Vitt med oskuldsfullhet och renhet….  Visst, alla har sin personliga åsikter men det är inte av en slump som polisens uniformer är blå, trafikmärken röda och gula, brudklänningar vita och så vidare. Det roliga med färgen rosa är att den här i västvärlden till en början (innan 1940-talet) var en färg enkom för pojkar eftersom den innehåller rött. Blått uppfattades däremot som en känslig och prydlig färg och var  därför vanligare för flickor. Senare blev det tvärtom och idag  symboliserar rosa  främst kvinnlighet, ömhet, kärlek men även homosexualitet och kampen mot cancer.

Det är inte färgen i sig jag har problem med utan det faktum att många väljer att klä sina små nätta flickor i så gott som endast rosa. Med risk för att reta upp någon nu så kan jag erkänna att dessa rosa-bombade flick-borden på loppisarna får mig att må lite … illa. I dagens lägen när det pratas så mycket om könsneutralitet, jämlikhet och lika behandling av båda könen så frågar jag mig själv varför man vill placera sin nyfödda lilla tjej i ett så konkret fack. Rosa rosa rosa. Kanske lila. Och mer rosa. Visst, jag begriper ju att färgen förknippas med kvinnlighet, ömhet och kärlek. Fint så. Men varför skall det finna så mycket av den?  Vill man på något sätt visa omgivningen att ens älskade lilla baby är en flicka? Varför är det i så fall så viktigt? Eller tycker man helt enkelt att färgen rosa är så ohyggligt vacker att man inte vill klä sitt lilla flicke-barn i någon annan färg? Klär man då även sina pojkar i rosa? Om inte, varför? Berätta för mig. För jag förstår inte. Men ni som gärna klär era barn i mycket rosa har säkert egna funderingar kring det här?

Under tiden kan jag endast ifrågasätta mig själv. Varför tycker jag de rosa-bombade loppisborden är så fruktansvärda? Det är ju bara en FÄRG. Är det min uppfattning om rosa som är vrickad? Är det jag som ska sluta nojsa och inse att rosa är en självklarhet för flickor. Att det är förnuftigt att göra det enkelt för sin omgivning att avgöra vilket kön ens baby har. Kan min angst bero på att jag helt enkelt tycker rosa är den minst trevliga färgen av alla och själv aldrig använt rosa kläder?

Jag må ha min egen uppfattning om färgen rosa. Men ingen skillnad hur jag vänder och vrider på det så har jag svårt att acceptera ensidigheten som många väljer. Vad tycker ni?

elinsss.com 149aAllt annat än rosa…

Loppistips för morsor

elinsss.com 138Dethär kommer inte att förvandlas till en gravidblogg (OBS! inget emot gravidbloggar). Vi kan ju ta ett gammalt inlägg i repris för att förklara saken. Har samma tankegångar fortfarande. MEN positiva grejer vill jag ändå inte lämna bort med tanke på min lilla kärlek för loppis. Jag syftar på det mega-stora barnloppiset vi besökte igår. Jestasjävlar! Kvinnorna i min familj (mamma, syster, moster) har alla varit på evenemanget förr och visste hur det gick till. Själv blev jag skärrad av mängden kläder, gravidmagar och folk! Galet. Men kom in i svängarna och hittade mycket kläder och prylar för småkids, vissa helt nya, för struntsummor.

Tycker det här är så fantastisk tillställning. Återanvändning, kombinerat med nytta och nöje. För mig spelar det ingen roll om ungens kläder är nya eller inte. Jag föredrar att ha tillräckligt av dem istället. Min sambo är av helt andra åsikter. Han föredrar sånthär och sånthär haha.

Samma evenemang ordnas nästa gång i April (Ekenäs). Lönar sig.

Stickade bomberjackan

elinsss.com nov04bInte bara åt kidsen jag hittade kläder på loppis förresten. En stickad jacka till mig själv i fina färger kom jag hem med. Lite bomber-stuk med fickor i sidorna och resår nertill. Gillar skarpt. Har tappat stinget lite där, gällande second hand shopping alltså. Förr fyndade jag ju plagg (skräp, som mannen uttrycker det) var och varannan dag. Kolla bara Marimekko kavajen, paljettkoftan, stolen som nu bor i sovrummet, alla bälten eller några andra helheter som kom med i Karin Lindroos loppisbok. Har ju föfan en hel kategori som heter Loppisfynd! Inget skräp här inte. Fina grejer som fortfrarnde finns kvar och används. Får se till att aktivera den döende kategorin litegran. Det är ju så rooooligt när man hittar nåt fint!

Och så lamporna som skymtar bakom mitt huvud. Jag kommer att tjata om våra fina lampor i all oändlighet. Långt ifrån loppisfynd. Men så sjukligt fina.