Redan i början av året skissade jag i mitt skruttiga Jaffa-häfte upp mina målsättningarna vad gäller företagandet för år 2019. Jag tänker inte gå in på detaljer i det här skedet, vissa av dem har jag redan nämnt, men egentligen ser de väldigt simpla ut – det handlar om att upprätthålla det jag byggt upp, vilket är en tillräcklig utmaning i sig eftersom A) jag detta år jobbar främst själv B) jag nådde omsättningsmålen med god marginal år 2018.
Därför blir det mycket fokus på effektivitet det här året och jag har klurat på vad jag kan göra för att öka tempo. Då menar jag nödvändigtvis inte att öka mitt egen arbetstempo, det kan jag visserligen göra någon dag nu och då, men att ständigt jobba på som en Duracellkanin resulterar för mig i skippade luncher, stela axlar och tidspress, vilket på lång sikt får mig att tappa förståndet. Istället rör jag om på andra håll i grytan.
Det kan låta ambitiöst men vad jag strävar efter är alltså att själv kunna göra samma jobb som tidigare gjorts på deltid av två personer. Inte lätt, men det finns mycket att göra och antagligen hittar jag på fler idéer med tiden. Dela gärna med er om ni har fiffiga tips på effektivitet! Nedan listar jag det jag huggit tagit redan nu:
- Öka antalet arbetstimmar
- Delegera sådant som andra gör bättre än mig
- Skaffa appar som underlättar i arbetet, främst vad gäller marknadsföring och planering
- Inleda samarbete med ambassadörer
- Effektivera produktionen och påskynda leveranstid genom serieproduktion och lager
1. En förändring är att båda barnen från och med mars månad går på dagis 70%, det vill säga ungefär fyra dagar i veckan. Detta påverkar endast Charlie som hittills har haft 60% dagistid. Inga konstigheter. Båda barnen trivs på dagis. Däremot påverkar det min flexibla vårdpenning och dagisavgiften höjs. En ekonomisk törn alltså, så jag måste se till att den extra dag jag nu kan jobba förvaltas väl.
Sedan kan man undra varför barnen inte går fulltid på dagis? Jag älskar att jobba men tiden med barnen är för mig mer värdefull än pengarna och jag har sett till att ha möjlighet att välja. Det kräver en och annan uppoffring (ingen familjesemester i år bland annat) men för mig, just nu, är det värt det. De dagar jag behöver jobba extra så har vi dessutom fenomenala föräldrar från både mitt och Johans håll som mer än gärna ställer upp som barnvakter. Guld!
2. För att det ska vara möjligt att åstadkomma mer på kortare tid kräver det att jag ägnar min tid åt det jag hanterar bäst och delegerar bort det som jag antingen är dålig på eller som äter för mycket av min tid. Jag berättade redan att Malena sköter gradering av mina mönster. Det samarbetet har redan sparat mig otaliga timmar och är då en tjänst värd att betala för. Ett annat arbetsmoment jag delegerat bort är att printa ut alla mönster. Tidigare ritade jag själv igenom dem förhand, var storlek för sig. Förbannat jobbigt. I dagens läge printar jag de flesta mönstren som gigantiska affischer hos Fotosto, lokala grafiska byrån. Det kostar, men inte mycket, och sparar mig tid som kan förvaltas bättre. Snubbarna där känner mig dessutom vid det här laget och vet hur jag vill ha det.
Jag letar ständigt fler arbetsmoment att delegera till andra som gör det bättre eller effektivare men det gäller även att hitta rätt samarbetspartners, långsiktiga sådana, eftersom det kan ta ett tag att hitta ett system som fungerar för båda parter. Jag är gammalmodig på det viset, att jag gärna jobbar med samma person, helst ansikte mot ansikte.
3. Det finns tusen och en hjälpmedel i dagens läge. Bara för att jag är en smula (jätte) gammalmodig så betyder det inte att jag ska ge upp helt och hållet. Den senaste tiden har jag ansträng mig för att hitta rätt appar att jobba med. Ja alltså det fanns en tid för inte alls länge sedan som alla mina appar rymdes på första sidan av skärmen. Tydligen är det ovanligt.
Inser att det finns massor här att utforska och ta hjälp av. Planoly för instagram har underlättat mycket då flödet via appen kan planeras på lång sikt och inläggen tidsinställas. Anteckningarna på telefon har jag även börjat använda mer flitigt för att genast skriva ner viktiga saker eller idéer, och OneDriven är numer kopplad till min telefon så att allt material vad gäller företaget finns lättillgängligt – bilder, måttlistor, blanketter… Andra appar som är bra?
Sedan har jag även registrerat ett Google analytics konto. Jag har faktiskt inte haft ett hittills eftersom jag aldrig varit intresserad av statistik och antal klick. Ingen tvättäkta entreprenör med andra ord. Målet är nu att kunna kanalisera vilken marknadsföring som funkar och genererar besök till nätbutiken, så att jag inte slösar tid, energi och pengar på fel sorts marknadsföring.
4. Nytt för i år blir därför också att hitta personer som kan hjälpa mig med den biten, marknadsföring. Det finns många som är skitduktiga på det här med att fota outfits och skapa visuellt tilltalande helheter – jag sysslar helst med annat – och första steget är därför att hitta några ambassadörer för e/s design. Häääär är jag borttappad. Men det ska gå. Jag lär mig! Nästa vecka har jag två möten vad gäller detta.
5. Den femte och kanske största förändringen är hur jag ser på produktionen av mina produkter. Tidigare har allting tillverkats på beställning, det vill säga efter att en produkt är köpt. Detta betyder att inga produkter blir över och att jag inte behöver ha grymma tyglager som kostar mig pengar. Vad jag däremot märkt är att vissa storlekar och färger säljer mer än andra och att många kunder handlar i sista minuten (dagens melodi med snabba leveranser). Tidtabellen blir då tight, då min leveranstid är 10-15 arbetsdagar.
Eftersom jag under åren har lyckats jobba fram ett hyfsat bra tyglager – nästan tusen meter som bäst – har jag nu möjlighet att sy de populäraste modellerna i lager. Detta påskyndar inte endast leveranstiden (införa expressleverans?) utan effektiverar även min produktion eftersom jag kan serietillverka. Tro det eller ej men det går nästan lika fort att sy fyra klänningar som att sy två. Varför? Jo, arbetsförloppet är detsamma men jag ägnar bara en liten stund extra vid varje moment. Ska återkomma med den arbetsprocessen eftersom det blir en roman i sig.
Så ja, det finns att göra. Jag har märkt att problem ofta kan lösas och man tittar på dem från ett helt annat håll. Inte hysteriskt petar på själva problemet utan tänker om helt och hållet. Sambon är bra på det viset, då han konstant pushar mig att tänka större medan jag själv gärna låser in mig i studion och jobbar där helt för mig själv. Vi landar någonstans mitt emellan.
Attans vilket roligt år det kommer att vara!
kladerochkvalitet.com 