Hösten – min tid

Jag kan erkänna att jag aldrig skött mitt jobb så illa som denna sommar. Vilket peppande sätt att inleda ett inlägg, eller hur haha? Tragiskt men sant. Jag undviker ordet dålig, men egentligen är det rätt ordval. På det privata planet har sommaren däremot varit fenomenal, så jag tänker att vi kanske landar någonstans i mitten på känsloskalan när jag blickar tillbaka på sommaren 2019.

Utan att behöva gå in på desto mer detaljer på vad som gått fel så kan sätta fingret på två saker som orsakat en kaotisk jobb-sommar. Ena av dem heter sömnbrist. Jag vet, jeeestas så småbarnsföräldrar orka järma om sömnbrist tänker kanske du som inte har barn. Men sömn är kroppens bästa medicin som kan lösa de flesta problem, både mentala och fysiska. Långt ifrån allt, såklart, men mycket. Dessvärre är sömnbrist någon man sällan riktigt märker förrän det är försent. Själv har jag blivit expert på att ignorera kroppens signaler och kan lätt sova fem-sex timmar i dygnet i flera veckor, utan att vila ut en enda natt. Sömnen är heller aldrig ihållande eftersom det är älskade lill-monstret Charlie som har en dålig sömnperiod. De gånger barnen inte sover hemma vaknar jag ändå – drömmer själv mycket och har så gjort hela livet – och jag kan inte ens minnas när jag senast sov en åtta timmars natt utan uppehåll. I våras kanske? Sakta men säkert blir jag destruktiv. Tankspridd. Ångestfylld. Ilsken. Om det inte vore för Sommarpratet och allt fint kring det (tacktacktack igen!) som gett mig en liten dos av energi så hade jag nog lagt mig på stengolvet med armarna ut åt sidorna och gett upp för länge sedan. Nu hände det istället på torsdagen. Totalt handlingsförlamad. Over and out.

Vi bestämde därför med sambon att tillfälligt ändra nattrutinerna för att åtminstone få sova ibland. Öronproppar, skilda sovrum och varannan natt. Där har vi planen för mer sömn i höst.

Det andra problemet är svårare för mig att beskriva men jag gissar att många kreativa själar känner igen sig.

Tänk dig att du har en hobby du älskar. Något som får dig att må bra i hela kroppen. Tänk dig sedan att du under flera månaders tid inte får syssla med dina hobby, även om utrustningen ligger där på bordet framför dig. Se men inte röra. Så har min sommar på jobbet känts.

Jag ÄLSKAR att skapa saker. Känna på tyger. Rita mönsterkonstruktioner och fota fina bilder, greja med nätbutiken, ja till och med att organisera och städa. Inget av det har jag gjort i sommar, vilket är okej. Allt har sin tid. Sommaren för mig handlar om att producera och leverera men hösten kan inte handla om samma sak. Då går jag under. Min kreativitet sitter som bäst som en klump i bröstet. Det gör fysiskt ont där och det är dags att göra något åt det. Hur är en återkommande fråga, då jag fortfarande sackar efter med jobb och har lite mer att göra än vad jag klarar av. Parallellt med beställningar via nätbutiken så rullar det samtidigt in andra spännande projekt som jag gärna skulle haka på. Så jag frågade mig själv – om jag bortser från alla måsten, vad vill jag då? Svaren överraskade mig.

Ett av dem är exempelvis att jag under hösten inte kommer att ta emot kunder för provningar till studion. Jag vet, det är inget beslut som direkt gynnar min verksamhet men det gynnar mig och frigör tid till allt annat jag vill. Jag kommer även att återgå till mitt veckoschema och då baka in tid för kreativitet. Tid för spontana projekt. Tid för reflektion. Tid för att fotografera. Och så planerar jag även in det viktigaste – tomrum. Det som planeras in brukar allt som oftast bli av. Det andra förblir en avlägsen dröm som svävar där någonstans och förlorar kampen mot tidsbristen. Gång på gång.

Så ja, sommar är såklart fantastiskt på många sätt men jag är en rutinmänniska som mår bra av struktur och system. Därför välkomnar jag hösten även detta år, lägger korten på bordet, rensar, och börja om. Imorgon är en ny dag. Nya problem. Nya möjligheter.

Kreativitet och sömn. Det prioriterar jag i höst.