e/s design på 30 minuter

Idag var det då dags att ställa sig på scen och prata om mitt företag e/s design och hur jag byggt upp företaget. En smula absurt men ändå roligt att kategoriseras som ”ung och inspirerande entreprenör”. Tackar arrangören Lotta Werthmann så hjärtligt för det. Jag inledde och var en av tre programpunkter. Väldigt skoj att träffa Corinne & Ellen samt härliga duon Sam Zimon. Deras nya låt som vi fick tjuvlyssna på har gryyymt bra flow! Roligt att se det där glittret i ögonen när någon verkligen är passionerad. 

Jag har föreläst en del tidigare och vet att jag klarar av att prata inför publiken, även om det som idag råkar vara 200 pers. En liten parentes är att jag själv led av grym scenskräck då jag gick i gymnasiet. Sådant går att träna bort och jag är tacksam att jag verkligen gjort det. Vad som däremot var annorlunda och lite nervigt idag var att prata om mig själv. Mitt företag. Hur jag tänker. Det har jag inte gjort innan utan mer pratat om klädindustrin med fokus på fakta, vilket jag ägnat mycket tid åt att förbereda och även tagit betalt för. Denna föreläsning gjorde jag gratis i hopp om att kunna inspirera någon annan som ruvar på en bra idé.

Jag tog mig därför tiden att bygga upp en helt ny föreläsning och med så knapp tid som 30 min så satsade jag på fyra punkter. Eftersom denna föreläsning kanske förblev en engångsgrej så delar jag gärna med mig kortfattat av den här. Som Corinne sa – man förlorar inget på att dela med sig. Skippar intron då majoriteten av er redan vet vad jag sysslar med och hoppar genast till de fyra punkterna. Håll i er nu för detta blir längre än vanligt. Kasta gärna in en fråga om något förblir oklart.

1. Kunskap som grund.

Mitt företagskoncept bygger på teknisk kunskap där vi skapar kläder själva helt från början, utan att behöva involvera någon annan part. Vi designer, konstruerar och syr själv – för att vi kan. Det håller dessutom kostnaderna nere. Utan min utbildning hade mitt företag inte kunnat se ut på det sättet som det gör. Så är det. Jag är därför evigt tacksam för Formgivarutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia och de fyra åren jag fick där. Jag råkade hitta rätt plats på första försöket och hade iver och energi att lära mig mycket. Inte alla förunnat.

Att sedan efter studierna jobba för det modeföretag där jag gjorde min praktik var väldigt fiffigt eftersom jag då fick konkret erfarenhet och insikt i vad det på riktig innebär att jobba med kläddesign. Dessutom fick jag betalt för det. Lottovinst!

2. Våga nischa sig

I dagens digitaliserade samhälle konkurrerar vi med hela världen. Hur ska jag då nå ut med mina kläder när vi har HM, Gina Tricot, ellos, Nelly och tusen andra nätbutiken med förmånlig kläder?

Det gäller att hitta sin nisch. Något unikt eller något att bli bäst på, gärna både och. Multifunktion, Slowfashion och inhemsk tillverkning – jag känner inte till ett enda företag som sysslar med samma sak som jag gör och orsaken till att företaget tagit fart så pass bra är antagligen att jag lyckats skapa ett tillräckligt tydligt koncept som kunden kan förstå och vill stötta. Det betyder såklart inte att jag är felfri, men jag försöker verkligen skapa något bra.

Utan tydligt koncept kan verksamheten bli för flummig och jag själv tappa fokus. Jag har vågat  droppa sådant som inte får pulsen att höjas och satsat på en tydlig nisch!

3. Tydliga mål

Utan mål vet jag inte vart jag är påväg. Utan mål vet jag inte vad jag har åstadkommit. Målen jag sätter upp är riktlinjer för alla mina beslut.

Jag planerar mina mål genom traditionella mind maps minst en gång om året, det vill sägs klottrar ner på ett tomt papper. Här gäller det att både vara realistisk – vad kan jag på riktig uppnå – samt en smula orealistisk – vad är det snudd på omöjliga men som jag ändå vill få gjort. Fyll på med siffror, antal och datum så har vi en konkret grund att jobba vidare med. En morot.

Jag har tidigare berättat i bloggen om mitt mål med 50 klänningar på ett år (2016) – som nu drygt två år senare är vårt månadsresultat. Samma exempel nämnde jag under föreläsningen. Det lyfter fram hur bra det är med konkreta mål och att även komma ihåg att fira när man väl nått dem. Jag samlar därför alla mind maps på ett ställe och bläddra tillbaka ibland.

4. Mental träning

Många tränar muskler på gymmet för att bli starka och uthålliga. Kanske snyggare på köpet. Vad vi ofta glömmer är att hjärnan fungerar som en muskel – när vi sluta träna den blir den svagare.

Kroppens naturligt reaktion då man stöter på motgångar eller faror är att lägga benen på ryggen. ”Jag kan inte, det går inte, det här klarar jag inte av…”. Sådana tankar är naturliga men kan tränas bort. Jag tränar medvetet upp mitt mod och ett positivt sätt att hantera det som känns svårt. Det borde alla göra som vill högprestera. Detta förklarar antagligen varför våra finska toppidrottare så ofta underpresterar i tävlingar – vi ligger efter med mental träning i det här landet helt enkelt. Huvudet håller inte. Hur kommer det sig att folk inte fattar det?

Jag är ingen idrottare men behöver ändå både fysisk och mental träning för att bibehålla ett positivt tankesätt även när det uppstår problem och känns tungt. Gymmet besöker jag ett par gånger i veckan. Det räcker. Min mentala träning får jag genom att lyssna på inspirerande poddar medan jag jobbar (Framgångspodden är suverän!) samt läser olika böcker inom temat på kvällar (recensioner på gång).  Något jag glömde nämna i presentationen är att jag även får en hel del av min mentala träning genom att skriva blogg. Då tar jag mig tiden att tänka efter och verkligen fundera vad jag tycker. Fundera – när har du själv senast suttit ner i en kvart i lugn och ro och funderat vad du tycker om något? Utan telefon som distraherar?

Utan mental träning hade jag aldrig orkat. Det har förändrat mitt liv. Utan överdrift. Och de perioder jag glömt bort den mentala träningen har jag varit fem före väggen.

Det var kortfattat vad jag pratade om idag. Kommentarer till detta? Bidra gärna med egna tankar, speciellt om du tycker eller fungerar annorlunda är jag. Sedan är jag ingen tvättäkta föreläsare utan det är något jag tränat upp för att klara. Därför är jag ofta obeskrivligt trött efter dylika grejer. Återhämtar mig genom att baka kladdkaka med Sigge. Äter mycket smet. Firar.