Vilken ohyggligt omtumlande vecka, på många sätt. Det känns som om vi gjort mer på jobbet under en vecka än vad jag gjort under hela sommaren. Ungefär så.

Ingen arbetsuppgift är rolig om det blir för mycket av den. Spelar ingen roll om du ska provsmaka glass eller städa avlopp. För mycket är för mycket. I sommar har jag i princip endast sytt och levererat. Det har inte funnit tid till annat, vilket är suveränt egentligen, men det blir enformigt. Nu när Laila är tillbaka har vi på en futtig vecka hunnit komma ikapp med nästan alla beställningar och sy de mest populära modellerna och färgerna i lager, skapa online bokningssystem, fota bilder till sociala medier, spånat på nya plagg och framför allt haft tid och möjlighet att andas och skratta på jobbet. En ny arbetsvärld. Lika härlig som på våren. Och bevis på att anställning var mer än rätt beslut.

Mina inspirationsbilder just nu samt en beskrivande bild från en av våra egna produktfotografering tidigare i veckan. Härligt att kunna ha roligt på jobbet.

Mina målsättningar inför nästa år är klara. I det stora hela handlar det om att utvidga i Finland först och vänta med övriga skandinavien. Vi har en stor marknad i vårt eget land så det finns ingen orsak att stressa vidare. Posten till Sverige är dessutom opålitlig och dyr. Måste hitta ny lösning där.

Sedan vågar vi hoppas på studioflytt inom år 2019 (samma industriområde men större utrymme) för att kunna effektivera produktionen och öppna upp dörrarna för fler kunder som vill komma på plats och titta. Utrymmet jag sett på är en DRÖM. Eller tja, skruttig lagerlokal för någon men perfektion i mina ögon. Absurt att det enligt mig då abnorma utrymme jag flyttade in i för två år sedan börjar känns ohyggligt litet nu.

En tredje punkt som är väldigt väsentlig är att sakta men säkert delegera bort vissa arbetsuppgifter och lära Laila att sköta dem. Det heter att man ska ”smida medan järnet är varmt” och jobba hysteriskt långa dagar som företagare vilket jag många gånger förstår och håller med om. Men det jag skapar just nu är inte något tillfälligt. Ingen spontan grej som kommer läggas ner om något år. Jag bygger en arbetsplats jag tänkt ha livet ut. Därför försöker jag redan nu skapa ett hållbart system där kroppen och hjärnan orkar. Jag har balanserat på kanten i ett par år, där väggen är på en sidan och guld och gröna skogar på den andra. Jag föredrar skogarna. Guldet delar jag gärna med Laila. Därför är jag tvungen att backa ibland och säga nej. Därför bromsar jag vissa idéer och tänker igenom dem en extra gång. Därför väljer jag att vara hemma med barnen varje fredag. Jag vill inte balansera på kanten längre.

Målet är en tre veckors semester år 2020.

Summa sumarum – det spritter i hela kroppen av iver. Det enda minuset just nu är sömnbrist deluxe. Vår yngre son väcker oss om nätterna, så pass mycket att det gör mig till ett vandrande humörsmonster. Tänk er ihållande PMS dygnet runt.

Nästa vecka ska vi på materialinköp och förbereda för en ny produktgrupp. Det är sist och slutligen den biten av jobbet jag älskar allra mest, att skapa nytt.

Men först – ledig fredag och helg med kidsen.

2 reaktioner till “En vecka lika lång som en sommar

  1. Oj så roligt! Å så spännnde är så glad att du orkar/tar dej tid att blogga om ditt företagande…

    Gilla

    1. Vad roligt att höra! Inser att det kan vars nyttigt både för mig själv och andra så jag ska försöka få tillbaka skrivrutinen. /Elin

      Gilla

Lämna en kommentar