Ja. Med tanke på omständigheterna så har hösten shwooooschat förbi bara sådär. Fattar noll. Dagarna har såsat ihop sig och mest gått ut på att genomlidas, och det faktum att jag klarat av att sköta mitt jobb är ett smärre underverk. Illamåendet. VEM uppfann det? En fet snyting borde hen få. Men jag vågar väl eventuellt kanske möjligtvis påstå att det börjat lätta. Därför har jag utöver jobbet som lärare vågat åta mig några andra projekt. Jag resonerar som så, att om projekten är roliga så känns det inte som jobb. Då orkar man.

Först ut är bokkalaset. Som jag nämnt tidigare skall jag tillsammans med Karin, Linn och Jonas figurera i bloggpanelen på fredagen 3.10 kl 17.30 i Ekenäs Uncan. Kom dit! Kanske vi tillsammans har något fiffigt att komma med.

Följande projekt på gång är ett samarbete med Marthaförbundet. Jag har fått den fina äran att agera föreläsare på några av deras evenemang. Hemligheten bakom böle-mötet. Temat blir såklart klädvård och kvalitet, mitt favoritämne, och ingår i Marthaförbundets pågående projekt Garderoben. Skulle kunna prata om ämnet i timmar, men att bygga upp en intressant och konsekvent föreläsning är nu en utmaning. Första evenemanget blir Klädbytardagen 15.11.2014 i Novia/Ekenäs. Några andra föreläsningar i november är även på tapeten. Spännande grejer.

elinsss.com 136Elektronisk föreläsningsmaterial under konstruktion, i samarbete med Marthaförbundet. Foto: Karin Lindroos.

Och så skall jag även i år hålla en kurs i mönsterkonstruktion för modelinjen vid Folkhögskolan här i Karis. Det var så huisigt kul förra året att jobba med engagerade människor och undervisa i ett ämne jag älskar. Så det säger jag inte nej till.

Där har jag att bita i under hösten.

3 reaktioner till “Bokkalaset, Marthaförbundet och VNF

  1. Ja, illamåendet. Är mitt inne i det värsta nu, och jag vet inte hur jag skall stå ut. Jag bara försöker överleva. Grattis åt er förresten, och så skönt om du börjar se ljuset!

    Gilla

    1. Ja fyfan inte är det lätt. Vad som gör det hela värre är att man inte har några garantier på att det går över. spydde som en tok till vecka 20 förra gången. Så jag finner ingen tröst i att folk påstår att ”det går över” med tiden. Det gör ju inte det för alla. Men kämpa vidare! En dag åt gången. Det håller ju sig max i 9 månader 😉

      Gilla

Lämna en kommentar