what do i really do at work?

 Tre dagar i veckan. Har tillochmed börjat tycka lite om vår huvudstad.Framför datorn, där jag sitter för det mestaPlockat ut hostkollektionens material på tygmässanSkrivit instruktioner till fabrikernaJobb i butiken

 Planerat nya virtuella presentkort Fotat produktbilder

Chefen Yat och jag

Yep. Jag stannade hemma idag från jobbet och känner mig löjligt duktig. För det ÄR ansträngande att bara sitta still en hel dag. Tack snälla Lotta som kom på kaffebesök ❤ Lite smått har jag ändå jobbat på dator. Chefen behövde några presentkort att skicka ut. En av många grejer vi nyligen förnyat på 2OR+BYYAT.

När vi nu är inne på ämnet jobb, så har jag lovat att berätta lite mer om vad jag egentligen gör på jobbet som designassistens på 2OR+BYYAT. Förbered er. Dethär blir inget kort inlägg…

Jag kom alltså i kontakt med företaget 2OR+BYYAT (uttalas ”two or plus by Yat”) då jag gjorde min första praktik i skolan, för flera år sedan. Jag och chefen klickade direkt, båda lite småhysteriska gällande jobb och sjukt envisa, och sedan dess har vi hållit sporadisk kontakt. Har åkt på modemässor till Paris och Köpenhamn med företaget och jobbar lite frilans. När skola var över förra året startade jag eget (E/S Design), och drömmen att jobba som egenföretagare på heltid finns fortfarande kvar. Men jag insåg att jag har enmiljard grejer kvar att lära mig, så jag frågade läget av Yat, och här är vi nu. Tre dagar i veckan som designassistent på 2OR+BBYAT. Och jag ä l s k a r det!

Så vad gör jag då? I praktiken. Tja. ALLT som man kan tänka sig. Om vi börjar från fel ändå så har jag de senaste veckorna blitivt mer insatt i kollektionsarbetet och varit med och plockat ut material till kommande höst/vinter kollektioner. Första kollektionen där jag själv är med från början till slut. Tanken är att jag ska få ansvar för damkollektionen (hysterisk roligt!) så att Yat kan koncentrera sig på herrkläder och läderprodukterna. Så ja. Jag får designa. Planera nya plagg. Komma med nya ideer. Skriva instruktioner till fabrikerna. Måtta. Göra ändringar i prover. Allt. Yat har stort förtroende för mig, vilket ju är sjukt rolit och förfärligt skrämmande på en och samma gång. Så mycket syende gör vi ändå inte i studion längre, eftersom vi har så mycket modeller att använda som mall (Yat har varit aktiv designer i över 20 år) och jobbar med skickliga fabriker som klarar av att göra bra plagg på basen av mått-tabeller och instruktioner. Det mesta sker alltså via dator. Det var annorlunda då jag gjorde min praktik för många år sedan. Så sydde vi ännu alla proton själva. Jag kommer att ha väldigt väldigt platt rumpa om något år.

Planeringen och designandet tar ändå försvånandsvärt liten del av själva jobbet. Max 30%. Finns så mycket annat att göra helatiden. En vanlig dag kan jag exempelvis: Svara på kundmail. Packa produktbeställningar. Skriva PR texter och göra bilder. Ta emot kunder och reportrar som vill låna produkter. Dricka kaffe. Städa och organisera lager. Packa upp nya produkter som anlänt. Uppdatera lagret i butiken. Snacka med flickorna där. Försöka äta nåt. Skapa nya presentkort. Beställa tyger. Bygga upp utställningar och montrar vid olika tillställningar. Uppdatera webshoppen och skicka iväg beställningar. Fota nya produkter. Ni märker. Enmiljard olika grejer. Så mitt jobb är allt annat än tråkigt. Det är väl därför 8 timmar känns som 3 och tiden aldrig verkar räcka till.

Till en början fick jag även lära mig hantera en av våra två butiker (en på Eriksgatan, en i Kluuvi). Organisera upp lagret och lära mig kundkretsen. Hurudana människor som egentligen handlar hos 2OR+BYYAT och vilka produkter de är ute efter. Viktigt att veta. Hittills har jag jobbat en dag i veckan i butiken vilket varit en lung och skön tillvaro. Men redan nu håller det på att falla bort och jag ska istället jobba i studion med Yat tre dagar i veckan. De övriga två jobbar jag sedan som eftistant hemma i Karis (snacka om kontrast), vilket var mitt eget val. Jag vill testa på att pendla in till Helsingfors innan jag hoppar in med båda fussingarna och riskerar att drunkna.

Men nu, efter nästan tre månader i Helsingfors, kan jag bara konstatera att det här jobbet är som klipt och skuret för mig! Jag fullkomligt älskar det, även om vissa dagar bli stressiga och jag känner mig mer död än levande då tåget rullar in på Karis perrongen kl 20.01. Lediga kvällstiden blir väldigt kort och det krävs hysterisk planering för att hinna träna, umgås med folk och göra allt det där som hör vardagen till. Ändå är jag oliiiidligt glad att jag vågade ta för mig. Tro på mina kunskaper. Ni anar inte hur många som jobbar gratis i den här branchen. Som kämpar sig fram. Praktik efter praktik. Utan lön. Jag har egentligen haft en himla tur. Och som det ser ut nu har jag ingen brådska någonstans. Lutar snarare mot att jag börjar jobba heltid i Helsingfors efter julen. Men vi får väl se hur det går ihop.

Jag påstår inte att jag tjänar miljoner och har drömjobbet som alla önskar sig. Det har jag inte. Men dethär är drömmen för mig. Just nu. Exakt det jag vill göra. Och det är det som räknas. Våga satsa gott folk. Jaga drömmen. Din egen dröm. Med ridspö om det så behövs. Kanske misslyckas. Men resa sig ur leran och prova pånytt. Ta för sig. Vill man tillräckligt – så går det alltid. Alltid.